Godtemplargården på Västgötegatan fortsätter att väcka minnen i kommentarerna. Och i mejl. Terje Granberg berättar hur han gick förbi huset när det revs 1967. Diverse grejer av intet värde hade staplats på trottoaren. Terje öppnade en låda och hittade travar med små lappar med svart text på rödgul botten:
Uppmaning från IOGT.
Terje Granberg tog med några lappar till den märkliga föreningen Trojanska hästen, som några glada Aseaingenjörer drev på sextiotalet. Det var en parodi på ordensväsendet och ingenjörerna samlades, med respektive, i Skerikes hembygdsgård för sina fester. Männen var iklädda färgglada fotsida mantlar. För att kompensera bristen på utskänkningstillstånd sattes lapparna med OSUPET ÄR BÄST upp i baren. ”Således kom kampanjmaterialet från nykterhetsrörelsen till avsedd användning”, skriver Terje.
Margareta Glamberg har skickat en ny bild på sin pappa Allan som sålde grönsaker från Aggarön på Bondtorget på trettiotalet. Alltid roligt med bilder från vardagslivet i flydda tider.
Grönsaksförsäljning på Bondtorget. Foto: Margareta Glamborgs samling.
Nu har Aroseken fått klar den hemsida som visar bygget av den nya filmstaden 1956 i kvarteret, där gamla Folkets hus ligger. Om ni går in på hemsidan så hittar ni bland annat en historik med bilder om kvarterat som jag har skrivit. Där finns bland annat den här bilden, som visar hur hörnet Smedjegatan och Kopparbergsvägen såg ut innan Folkets hus började byggas 1956.
Pippingska gården, längst ner på Smedjegatan.
Pippingska gården var länge en fattigstuga. Namnet kom ifrån den inspektor Joseph Pipping, som ägde gården några år på 1810-talet. Folkets hus tog tre år att bygga och blev dåtidens ståtligaste hus i Västerås.
Folkets hus, tidigt 1960-tal. Foto: Stadsarkivet.
De första åren fanns det en servering högst uppe i tornet, med en terrass där man kunde titta ut över staden.
Utsikt från Folkets hus. Foto: Stadsarkivet.
