Lämnade ön på eftermiddagen. Femton sekundmeters sydlig vind akterifrån märktes inte på den fullsatta färjan. Vi tänkte på dagarna i Ar. Köket är tömt på sitt innehåll. I påsk ska det se annorlunda ut, hoppas vi. Bläddrar bland bilder från stranden, stannar till vid den här. Vet inte varför, men den påminner mig om nåt, som jag inte riktigt vet vad.
Skylt vid Gråstäde. Nyårsafton 2011.
Läste Percy Barneviks självbiografi på färjan, Jag vill förändra världen. Lättläst. Bitvis riktigt intressant. Inte minst när han berättar om tiden på Asea i Västerås. Hur många visste att Asea höll på att göra ödesdigra mångmiljardförluster i början av åttiotalet när deras vattenkylda generatorer till två kärnkraftverk i Finland inte fungerade? Asea stod inför en ekonomisk katastrof hösten 1981 men ingenting kom ut, varken i medierna eller till aktieägarna. Som journalist skäms jag en smula. Asea lyckades till slut hitta en teknisk lösning och gick ”bara några hundra miljoner back”, vilken kändes som ingenting i jämförelse, skriver Percy. Jag får anledning att återkomma till boken.
Curt Nicolin och Percy Barnevik. Foto: Bonniers.
Borde kommentera alla kommentarer till de gamla bilderna från Västerås. Har inte hunnit med. Tycker det är viktigare att jag letar fram nya gamla bilder. Här kommer ett par till för er att fundera över, kära bloggläsare.
Minns ni lokstallarna? Foto: SBK:s rivningsbilder, Stadsarkivet.
Någonstans på Ängsgärdet. Foto: SBK, Stadsarkivet.
