Talgoxen filar i takt med solens sång. Snön drar sig tillbaka som bleknande minnen. Gröna groddar sparkar otåligt i jorden. Jag flyger till Peking i morgon, där blommar nog den vita magnolian i Sommarpalatset.
Det diskuteras kiosker i kommentarerna till bloggen, som ni kanske märkt. Fler kiosker lär dyka upp. Claes Björkstedt har skickat mig en bild från sextiotalet på en butik som sålde frukt och sötsaker, inte en kiosk, men snudd på. Claes skriver: ”Berthas Frukt och Konfektyrer hade nästan samma sortiment som en kiosk bortsett från kolorerade och obskyra tidningar (kanske därför vi så ivrigt påminner oss om stadens kiosker). Berthas låg längs Kopparbergsvägens vänstra sida som butik nummer två räknat från Stora gatan mot Folkets hus. Syntemmannen på fotot gör sannolikt reklam åt fars färghandel som var butik nummer ett. Sannolikt gav Berthas godis omfattande arbete åt staden barntandläkare (den ene hette Skomba och den andre blev med tiden min svärmor). Kan någon ordna ett foto på Skombas remborr – en utmaning!”
Jag kan glädja Claes med att jag har en annan bild på Berthas butik. Jag hittade den hemma i ett album hemma hos Ragnhild Agland för ett par år sedan. Ragnhild jobbade i butiken på Kopparbergsvägen på femtiotalet.
Jag skrev om varmbadhusen i Frågor om förr i måndags. Bilden på simskoleeleverna med lärarna i gamla varmbadhuset blev liten på sidan. Här kommer en större variant, och en bild till från sextonmetersbassängen på trettiotalet.