Vintern fortsätter. Kyla, högt i tak. Lätt att andas. Folk rör sig sakta över isarna. Nästa vecka är det bandy i stan igen, när detta märkliga världsmästerskap är slut långt borta i Kazakstan. 15-0 mot USA i dag. Suck. Funderar över varför VSK tappar publik, trots att laget spelar offensivt och ligger i toppen av elitserien. Är det nån som har en bra förklaring? Tyvärr tror jag att den ekande och omysiga hallen kan spela en roll. Vinterstämningen försvann med taket. Jag säger inte att man ska gå tillbaka det gamla, som ju också innebar spel i snö och regn. Men visst saknar jag atmosfären utomhus på Rocklunda en fin vinterdag. Kolla in den här bilden. VSK gör entré på utomhustiden.
Det grönvita laget.
Som sagt. Kom gärna med förslag. Ska man försöka ha en gardin som kan dras för övre läktarsektioner när det är litet folk för att få en tätare stämning? Ska man föreslås en träläktare med trappor på kortsidan för att folk ska kunna gå runt arenan? Hur ska man förbinda sektionerna på var sin sida av elitläktaren? Är det rimligt att bortalagets supportrar blir inlåsta i ena hörnet utan tillgång till bortre kortsidans förlustelser? Kan belysningen ändras? Allt kostar, men att föreslå är gratis.
Så ännu en bild från kvarteret på Smedjegatan innan Folkets hus började byggas 1956. Tror den här bilden är tagen inne på Philipsons gård.
Bakgård vid Smedjegatan. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.
Nya Hattfabriken ser ut att bli en succé. Inte bara för atmosfären av gamla Västerås, utan också för maten och den opretentiösas feelingen. Minns ni hattaffären som låg där i hörnet förut? Som jag minns det var det där vi hämtade ut studentmössorna på sextiotalet. Björn Gester har skickat en bild från decenniet är så mycket hände.
Norrlins hattaffär i hörnet Kungsgatan och Slottsgatan på sextiotalet. Foto: Björn Gester.
Hans Wennerström har skickat ett vykort från åren strax efter 1907 när Stadshotellet var nybyggt. Vad gör dom på torget, frågar Hans. Utgrävningar? Eller vad?
Vag gör dom på Stora torget?
Jag tror jag har svaret. Titta på nästa bild, så ser ni att Stadshotellet byggdes innan husraden på torgets norra sida revs. När bygget var klart revs husen och Stora torget blev med ens mycket större och bredare. Det vi ser är alltså husgrunderna från byggnader med månghundraåriga anor. Några riktiga arkeologiska utgrävningar gjordes aldrig, tyvärr. Schaktmassorna från den grävda grunden till Stadshotellet kördes ner för att fyllla ut Lillån. Medeltiden försvann i ett nafs.
Stadshotellet med hus framför.
1968 hämtade jag ut min studentmössa från Gulins på Vasagatan, och det tror jag rätt många gjorde det året.
Roger och Anders
1967 hämtade jag ut min studentmössa från Norrlins, Uppsalamodell. 1971 hämtade jag däremot ut min första egenfinasierade kostym från Gulins. Underbar service. Olson hette chefen, ser honom än idag och vi hälsar på varandra
Hej Anders, Kul att du är historiskt intresserad, men det här med bandy, och det mesta som har med idrott att göra idag, är det mesta ointressant. Jag har gillat sport förr, men charmen är borta.
Det handlar ju nästan bara om Pengar.
Vänliga Hälsingar
Lars B
Ang. gratisåsikter till bandyarenan, så tror jag det är viktigt att folk kan gå runt arenan längs planen/isen, och på så sätt känna tillhörighet med alla som är där. Dessutom kan man ju i pausen, om man inte får gratis fika, titta på alla som går och köper sitt fika och känna tillhörighet med dem.
Gunnar: ”… viktigt att folk kan gå runt arenan längs planen/isen, …”
Javisst, att ”frottera sig” är ju halva nöjet. Jag fortsätter att ”provocera” genom att gå på ”döda kortsidan” i pausen: VSK’s utkastare rår jag ej på, men när Tillberga har match då slipper jag förbi.
Bygget är nästan lika folk-fientligt som fotbollsklumpen. Kalle, med sina hejiga skyltar, är borta och ingen ersättare promoverad. – Vad man kan göra är att bygga en liten ”muppe-hylla” i t. ex. nordvästra hörnet. Dom ska ha en egen mega-skärm där dom kan lägga ut sina ”spydiga” kommentarer (motsvarande ishockeyns orgel-trudeluttande). Muppar e’ som vi på den här sidan: Kommer med mer eller mindre begripliga synpunkter (gärna tok-roliga). – Gamle Sven Hedin (fotbollsdomare) o jag hade helkul uppe på fotograf-hyllan, men nu är han för krasslig …..
Vidare har jag försökt komma i kontakt med Karl-Erik Eckemark i REGEL-frågan men ej lyckats. – Anders, du kan ju hjälpa mig på traven. Vi är några gubbar med massor av idéer som skulle kunna lyfta bandyn.
Apropå Stora Torget (analysen ovan e’ klockren + att dom kränger kålrötter) så kan dom väl gräva upp igen och permanenta en kylgrop med inkopplad fjärrkyla …. (spektalet nu är i klass me’ Rocklunda).
Stadshotellets placering och historia är oerhört fascinerande och du Anders borde skriva den (om du inte redan gjort det förstås…). Två arkitekter i var sitt ringhörn, Wickman och Hahr, sekunderade av varsin falang och två spelplatser: Fiskartorget och Stora Torget. Fram och tillbaka gick fighten.
”Gud Fader” Oscar Wijkman stred för sitt politiska liv med stödet till Hahrs Stadshusritning vid Fiskartorget och förlorade. Det blev hans bittra sorti från en annars lysande kommunal karriär.
Hahr skulle ju ändå efter lång strid vinna till slut med förslaget vid Stora Torget och det monumentala jugendkomplexet kunde byggas. När de gamla husen framför revs måste denna byggnad gjort ett oerhört imposant intryck.
Men kritiken från olika håll var besk. Tornet liknades vid ett slangtorn på en brandstation och nykterhetsivraren Anders Pers hävdade att ”platsen vid torget ej borde bebyggas med en krog, som med sitt torn skulle genera kyrkan”.
Nu står hotellet där, men det var faktiskt ytterst nära att det revs för inte så länge sedan, men det är som det heter, en annan historia…
Anders, en och annan artikel om den fajten har det blivit genom åren + ett helt kapitel i boken Minnen av en stad… /A
Mittåt, jag har ju läst din intressanta artikel i Minnen av en stad! Skyller på åldern…
Men rivningshotet på 70-talet kan väl vara värt en epistel!?
Stadshotellets alla aspekter är långt ifrån belysta. Det är för mig en stor gåta att bakgården får se ut som den gör …
1. Varför samverkade man inte med IGOR’s ombyggnation? Man hade då kunnat fixa en elegant bro till hotellet från P-husdelen.
2. Bakgårdens soptunnor måste rustas till ett modernt hygieniskt återbruk.
3. När bakgården röjs kan man oxå återupprätta Lilla Kyrkogatan (som en kompensation för Vandalgatan / Biskopsgatan); denna historiska (gå-)gata löpte från ”hotellets gamla bakficka”, längs prostgården genom broban till domkyrkans södra port. (Se bl. a. E. Blom 1989 sid. 39.) – ”Igenkorkad” år?
# Och apropå hotell – vet någon något om Kraaks hotell? Hörde det till de rivna husen framför Stadshotellet?
Ingvar, vad var ”hotellets gamla bakficka”?
Följande annons var införd i VLT den 4 april 1874 (i svårläst frakturstil).
Hotel Kraak i Wästerås,
Beläget wid stora torget, innehållande 16 rum och kök, stall, wagnshus och nödige uthus blifwer den 1 inst. Oktober ledigt att hyra med eller utan möbler.
Detta Hotel för resande, som inrättades för 35 år sedan, har oavbrutet fortwarit, uthyres för samma ändamål.
Hugade spekulanter, ammälde före 1 Maj erhålla närmare underrättelse af
M. Gust. Lidbeck
adress Westerås.
Man tackar, man tackar … jag lägger nog ett bud?!
Enligt vad jag erfarit stängdes Lilla Kyrkogatan av i samband med Stadshotellets tillkomst.
Jag håller helt med om att det är hög tid att göra något åt hotellets bakgård, det är ingen vacker syn! Ta bort de fula planken och fräscha upp hela området. Och öppna gärna den gamla gatan för fotgängare igen!
Jag var inte helt säker på hur Lilla Kyrkogatan gick så jag klippte två detaljbilder från historiska kartorna. De visar området kring Stora torget från 1902 och 1915, alltså före och efter det att Stadshotellet byggdes. Lilla Kyrkogatan gick tydligen från torgets nord-östra hörn till Proban.
http://i122.photobucket.com/albums/o253/hansw2/Karta_Torget_1902.jpg
http://i122.photobucket.com/albums/o253/hansw2/Karta_Torget_1915.jpg
Jag tog också två bilder från Hitta visande nutid. En gata för gångtrafik idag skulle gå rakt genom det stora trädet in på Stadshotellets parkering och vidare ut på Östra Kyrkogatan om jag förstår saken rätt?
http://i122.photobucket.com/albums/o253/hansw2/Hitta_Torget_2012.jpg
http://i122.photobucket.com/albums/o253/hansw2/Hitta_Torget_2012_2.jpg
En annan sak; om man tittar på kartan från 1915 så står det norr om Stadshotellet skrivet Stadshuset. Var det så att man byggde ett Stadshus som blev ett Stadshotell? Den mindre byggnaden på norrsidan har jag aldrig sett på något fotografi.
Efter en stunds letande hittade jag ett förslag till Stadshus från 1901 ritat av Gustaf Wickman. Torgfasaden ser lika pampig ut som Stadshotellets. Jag antar att Anders har rett ut det här tidigare.
Hans, visst är det kul att jämföra kartbilder. Stadshotellet kallades Stadshus till en början, restaurangen och hotellet skulle bland annat användas för stadens representation. Några kontor planerades dock inte.
Okay, men finns det någon bild som visar det mindre huset på baksidan som är ritat på kartan från 1915?
Jag har letat bland flygbilder men inte hittat huset. Vet inte vad det byggdes för. Förråd, kanske. Eller sommarservering. Hursomhelst lär det ha rivits när hotellets annex byggdes runt 1960. Jag skriver förresten om ditt vykort med husgrunderna och din fråga i nästa veckas Frågor om förr i VLT. Texten på bloggen var en short version.