I går kväll bröt det trådlösa nätveket samman. Kunde inte blogga. Funderade på om jag var utsatt för en hackerattack. Verkar gå bättre nu, när morgonens mörker är lika becksvart som det kaffe jag slutat dricka. Läser och förundras över storyn om Wikileaks. Det är förstås oanständigt när stater och företag försöker tysta en källa. Yttrandefriheten måste alltid försvaras, och återerövras. Sedan är det förstås lika oanständigt om en ledande person i Wikileaks gjort sig skyldig till våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Det är två skilda saker.
Körde till Arlanda i går. Erik är van flygresenär.
Incheckning Air France. Snart blir det Tanzania.
Dök ner i David Erikssons negativpärmar än en gång. De rymmer en samling vardagsbilder från fyrtiotalet som jag nog aldrig hinner bli klar med. En del negativ har tagit stryk av lagringen, men bilderna ger ändå en känsla av hur det var i en tid som inte kommer tillbaka.
Student bärs på Vasagatan. Huset till höger tillhörde Sundströms järnhandel. Troligen tidigt fyrtiotal. Foto: David Eriksson.
Hembygdsföreningen på väg till Svenska flaggans dag på Djäkneberget? De verkar passera Klippan på Källgatan, eller? Foto: David Eriksson.
Så har jag en fråga till, förstås. David har en serie bilder från Andelsslakteriet ute vid Djuphamnen. I anslutning till de negativen finns en bild på en grind, en man och en vaktkur. Det står ”skyddsrum” på kuren och det ligger vedstaplar innanför dörren. Allt tyder på att bilden togs under kriget. Men vad är det för grind och vaktkur? Sådana där bostadshus fanns väl inte borta vid slakteriet. På grinden finns bokstäverna VA.
Vad vaktar han?
