Var på Västerås teater igår. Pinsamt litet folk, vi som var där var samlade på några rader långt fram. Varför inte lägga ner och låta skådespelarna göra något annat? Västeråsarna vill ju uppenbarligen inte se Mitt hjärta stannar här. Jag ska kanske inte säga nåt, eftersom jag ska prata om Minnen av en stad på teatern under spelperioden, den 21 mars. OK, då säger jag så här: musiken var överraskande bra, ensemblen bjöd till trots den fåtaliga publiken. Och det ger närvarokänsla när nån säger ”Svartån” eller ”Rocklundaskogen”…
Teaterns foajé några minuter innan pjäsen ska börja.
Minnen av en succé, scenkläder som användes av Åsa och pappa Leif i Mig äger ingen.
Har fått mejl med en bild från Stora torget. Sven Olby skriver: ”Jag såg din bild på Västra kyrkogatan på din blogg. Kin pappa hade en bild som togs av Ernst Blom från nästan samma ställe i början av 1900-talet. Är det ett begravningståg?”
Präster tågar från Domkyrkan, före 1905. Foto: Ernst Blom.
Jag tror inte att det är en begravning, snarare ett prästmöte av något slag. Stiftsmöte? Kanske är de på väg ner mot festsalen i Rådhuset för att smörja kråset. Husen till höger står kvar vid torget, det innebär att Stadshotellet ännu inte är byggt. Hotellet byggdes 1905-1907.
