Var på väg till Arlanda och Parisplanet med Erik och hans mamma. Då pep ett SMS som berättade att Air France ställt in kvällsplanet. Det snöade i Paris. Ombokning till i morgon. Vi vände. Nu får Erik uppleva snö på riktigt ett dygn till.
Fick tillfälle att gå på bandy. VSK öppnade med två långbollar och ledde med 2-0 innan Bollnäs fattat att matchen var igång. Sen blev det sakta men säkert hälsingarnas kväll. VSK ledde visserligen med 4-2 en bit in i andra, men Bollnäs och Per Hellmyrs trummade på mot ett alltför backande VSK. Och så snart de grönvita erövrade bollen kändes det stressigt, som om de sa till varandra: ”Nu ska vi köra framåt, framåt, fort, fort, inte backa, avgöra, avgöra…” Det gick inte. Bollnäs avgjorde i stället på tilläggstid till 5-4. Ett snöpligt vinkelskott som får mig att längta efter Daniel Kjörlings comeback, även om unge David Movitz gjorde en bra första halvlek. Dagens VSK har långt till mästarklass.
Jag åkte hem och tröstade mig med en gammal VSK-tidning från 1944. På omslaget slår mannen med huvudkorset till i en vårvintermatch på Arosvallen. Pontus Widén är huvudfigur på en suddig bild.
Jag skriver, som sagt, om Pyramidens kafferosteri till måndagens VLT. Under arbetet fick jag ett reklamblad i mejlen, från Egon Sidelöv. Reklam för Hakonbolagets konkurrerande kaffesorter: Luxus (ljusskylten sitter kvar än i dag på Nya Hakonshus på Saltängsvägen), H.S. Blandning (Hakon Swenson) och Arosia.
I Stadsarkivet hittade jag också en bild på en speceriaffär, Haepplings, som låg i hörnet Vasagatang och Hantverkargatan i tidigt 1900-tal. Jag hade aldrig hört talas om den förut. Förmodligen ryms det en historia bakom den butiksdörren också…