Snö. Olyckor. Elände. Mord. Kapade tåg. Det är långt till våren, när vi alla ska dansa med blommor i håret över gröna ängar. Har varit på Apalby friskvårdscenter. Tog fel vikter på ett benlyft och trodde jag hade blivit mer än lovligt gammal och svag. Sprang i djupbassängen och kände mig lätt som en kvartsmilare.
Sara ringde från Paris. Erik, 3 år och fem månader, har börjat fransk förskola, tjugosex treåringar med en lärare och en lärarassistent. På förmiddagen i dag läste dom engelska och lärde sig om former. Huva. Långt från dagis på Viksäng.
Skrev om Aseas stugor på södra Björnön i VLT i går. Visade en bild från 1951 med ett till synes förälskat par bland stugorna. Britt-Marie Rosbäck berättar nu att det är hennes mamma och pappa på bilden, May och Åke Karlsson. Dom var nyförlovade när bilden togs. De är fortfarande gifta, fyllde 80 förra året båda två. May är född i Tortuna och arbetade i olika butiker i Västerås under sin
ungdom, bland annat Svedins, Epa, Tempo och många år på Domus parfymavdelning. Åke är född i Tillberga och har arbetat som konditor under större delen av sitt arbetsliv, bland annat på Haga och på Hasses konditori Hammarbacksvägen. Så kan det gå när man promenerar på södra Björnön i vårens tid.
Här är en bild från ABB-samlingen i Länsmuseet. Den togs på Björnöfesten på ängen nedanför stugorna på södra Björnön 1947, året efter det att semesteranläggningen invigts. Titta bort mot andra stranden av Hässlösundet. Där ser man tegelbruket på Gäddeholm med sin skorsten.
För övrigt anser jag att ett lag som VSK inte ska behöva förlora med 4-13 mot Villa, hur bra Villa än spelar. När det barkar åt helskotta är det tränarnas sak att se till att stänga till så att siffrorna inte rinner iväg. Tvåsiffrigt i baken sysslar inte Mesta mästarna med. Så är det bara. Skärpning.
Ralph Fernqvist vill se en bild på Mjökcentralen. Jag antar att han menar Mjölkcentralen som låg vid Engelbrektsgatan i södra änden av Rudbecksparken. Hans farfar arbetade som maskinist där och familjen ska ha bott inne på gården. Här är en tidig bild från mejeriet, tagen strax efter invigningen 1926.
Till slut undrar jag hur länge Kammarrätten behöver fundera på ett överklagande. Det är en demokratisk rättighet att få ett svar. Inte för att det förändrar något kring Kokpunkten, men det vore kul att höra vad de höga juristerna tycker.