Kära torg har många namn
(Publicerad i VLT den 15 december 2008 i serien Frågor om förr)
Har Stora torget alltid hetat så? Eller fanns det andra namn? Frågan kommer från Ingvar Selin som tycker att Stortorget låter mer genuint.
Torgets äldsta upptecknade namn är Gamla torget, på en karta från 1688.
Nya torget var det som i folkmun kallades Fiskartorget. Där såldes fisken från Mälaren.
När Rådhuset, dagens Konstmuseum, byggdes 1860 ville de styrande i magistraten byta namn till det pampigare Rådhustorget. Stadsfullmäktige sa nej och Fiskartorget blev det officiella namnet.
Två olika namn. Torget längs Svartån hette Nya torget, men döptes i folkmun till Fiskartorget. Namnförslaget Rådhustorget röstades ned. Fotografiet är från 1870-talet och är ett av de äldsta från Västerås. Den medeltida Helgeandskyrkan, som föregick Stora Westmannia, har ännu inte rivits. Foto: Länsmuseets arkiv.
Gamla torget var dock stadens viktigaste torg. Det var från början mest en plats med marknadsbodar längs det centrala stråket genom det medeltida Västerås, från den trånga Smedjegatan i öster till Kungsgatan i väster.
Torget var inte stort. På norra sidan låg tvåvåningshus som inte revs förrän Stadshotellet uppfördes bakom dem 1907.
På västra sidan, bort mot ån, låg Västerås gamla rådhus, på det som i dag kallas Bondtorget.
Det första medeltida rådhuset var av trä och kan ha byggts redan i slutet av 1200-talet. Det huset brann och ersattes 1688 av ett större tvåvåningshus i sten, med pelare och öppna arkader i bottenvåningen. Där fanns marknadsbodar.
Stenhuset ritades av biskop Rudbeckius son Olaus, han som skrev Atlantican där Sverige beskrevs som världens urhem. Huset förstördes vid stadsbranden 1714.
Det tredje rådhuset på samma plats blev ett fiasko. Huset var dåligt byggt och blev till slut livsfarligt att vistas i.
En av de sista borgmästare som residerade där var Georg Fredric Hellman. Han dog 1820 och gick till historien som festprisse. Han lär ha delat sin tid mellan ämbetsrummet en trappa upp och Stadskällaren i våningen under.
Den samtida författaren Carl Wilhelm Böttiger beskrev borgmästaren som ”en gammal ungkarl med många barn, kopparfärgat ansikte och en näsa, som kunnat duga till krogskylt.”
När rådhuset revs på 1830-talet flyttade magistraten till Fiskartorget. Rivningstomten kallades Bondtorget. Hit kom bönderna via Oxbacken eller Bondebackan. Hästarna höll de i stall vid Hållgatan.
Den nya torgdelen gjorde att Gamla torget döptes om till Stortorget i 1878 års stadsplan.
Blev större och större. Stora torget har kallats både Gamla torget och Stortorget och blivit större med åren. Bondtorget, nederst i bilden, tillkom när gamla rådhuset revs på 1830-talet. Bilden är från 1940 med Konsums första varuhus bredvid polis- och brandstationen. Foto: Byggmästareföreningens arkiv.
Stortorget blev ännu större när den Edqvistska gården brann 1879. Gården låg i torgets nordöstra hörn, ungefär där våra dagars julgran står.
Den brända tomten förblev obebyggd. Där samlades bönderna för att sälja smör och ost. Så uppstod namnet Smörtorget.
Ett torg på torget. Stora torgets nordöstra hörn kallades Smörtorget. Där började bönderna sälja mejeriprodukter på en avbränd hustomt på 1880-talet. Foto: Äldre vykort.
Stortorget bestod nu både av ett Bondtorg och ett Smörtorg och i 1897 års stadsplan ändrades namnet ännu en gång, nu till Stora torget.
Bondtorget finns kvar och är tillhåll för Bondens marknad.
Smörtorget försvann när de återstående husen på norra sidan revs för Stadshotellet.
Anders Lif