Var låg vårt första gymnasium?
(Artikel publicerad i VLT-serien Frågor om förr den 26 april 2010)
Västerås brukar skryta med att ha Sveriges första gymnasium, startat av biskopen Johannes Rudbeckius 1623. Var låg denna gymnasieskola?
Frågan kommer från Göran Eurenius Han har hört att undervisningen bedrevs i domkapitlets hus, det så kallade konsistoriehuset, snett bakom den tungfotade statyn av Rudbeckius, mellan Domkyrkan och Biskopsgården.
Det är både rätt och fel.
I konsistoriehuset undervisades blivande präster. Det var den teologiska avdelningen i Rudbeckius skolcentrum. Men den undervisningen kom inte igång förrän 1630.
Det första gymnasiet låg inte där, utan i ett stenhus på andra sidan kyrkan, sydost om koret, rakt över den nuvarande Biskopsgatan.
Den stenmur som i dag följer Biskopsgatan österut, från djäknefängelset Proban, gick förr i tiden rakare fram och knöt samman Proban med skolhuset.
Sveriges första gymnasium. Rudbeckius skolhus från 1623 stod kvar ända fram till 1854. Det låg syddost om Domkyrkans kor, mitt på nuvarande Biskopsgatan. Muren från Proban syns till höger. Teckningen utfördes i minnet av adjunkt G.L. Lundqvist efter det att skolan rivits.
Under medeltiden, alltså fram till Gustav Vasas tid, svarade klostret och kyrkan för den lilla undervisning som fanns. De katolska skolorna stängdes efter reformationen och utbildningen förföll.
När Johannes Rudbeckius blev biskop i Västerås 1619 fanns bara en enkel skola i staden, med tre lärare. Den låg i ett fallfärdigt hus nordost om kyrkan.
Rudbeckius ryckte upp skolan, uppbackad av Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna som var i full färd med att bygga en svensk stormakt. Lärda böcker togs hem som krigsbyten.
Skapade skolcentrum. Biskop Johannes Rudbeckius (1586–1646) skapade landets första gymnasium i Västerås. Han öppnade också en flickskola. Oljemålningen finns på Rudbeckianska skolan, konstnären är okänd.
Skolhuset rustades. Skolans första stadium, trivialskolan, höll till på nedre våningen. Den påbyggda övervåningen inreddes för gymnasiet. Nya lärare anställdes, eleverna fick lära sig språk, filosofi, historia och till och med naturvetenskapliga ämnen, även om den kyrkliga inriktningen fortfarande var stark.
Gymnasiet döptes till Collegium Sapientiae, vishetens kollegium. Prästseminariet i konsistoriehuset kallades Collegium Pietatis, fromhetens kollegium.
Ett tredje gymnasiehus nordost om kyrkan fick 1634 namnet Collegium Eloqventie, vältalighetens kollegium. Under några år drev Rudbeckius till och med en flickskola i Biskopsgården.
Här låg Västerås lärdomscentrum. Gymnasiehuset syns till höger, vid Domkyrkan, på illustrationen ur Olof Graus Beskrivning över Wästmanland från 1754.
Vältalighetens kollegium förstördes i stadsbranden 1714 och byggdes aldrig upp igen. Huvudbyggnaden vid Proban användes ända till 1854. Då revs huset och ersattes av det nya läroverk som senare blev Rudbeckianska skolan.
Diktaren Carl Wilhelm Böttiger har i sina minnen beskrivit hur det var att gå i den gamla skolan i början av 1800-talet. Han berättar om mörker, fukt, aga med ris och en undervisning som ofta var undermålig.
Här låg gymnasiet. I dag syns inga spår efter Sveriges första gymnasium. Det gjorde det inte heller när det är vykortet på Biskopsgatan fotograferades på 1940-talet. Det stora bostadshuset till höger uppfördes av den blivande storbyggmästaren Johan Mattson 1905 och revs när Domus parkeringshus byggdes 1967. Järnhandlaren Axel Sundström, som var stadens politiskt starke man på 1920- och 1930-talen, bodde länge på den översta våningen. Längst ner låg Centralsjukkassan.