Bröderna Karlsson –
Västerås glömda revykungar
Eivor Lindblom var liten flicka när hon fick vara med i sina morbröders nyårsrevy på Västerås teater 1918. Första världskriget pågick fortfarande, det var ransoneringar och ont om mat. Eivor är 92 år och bor på Karlslunds servicehus.
Hon var bara fyra år den där gången, men kommer ihåg det som vore det i går. Hon minns doften av smink, hon kan ännu se de fullsatta bänkraderna framför sig.
– Jag satt uppe på en katafalk som rullades in på scenen. Jag var livrädd för att ramla av men höll mig fast i stolpe. Runt om mig dansade änglarna.
Riktigt vad katafalken symboliserade förstod Eivor Lindblom aldrig. Men hon visste att hon skulle spela det nya unga året som skulle ringas in. Hon höll i en skylt med årtalet 1919.
– En skraltig gubbe som föreställde 1918 kom in från höger, sen slog klockan tolv slag och alla tittade på mig.
Eivors karriär som skådespelare både började och slutade där. Men hennes minnen lever än.
För utsålda hus. Nyårsrevyn 1918 hette Här ska inventeras och spelades på Västerås teater. Revyn blev en succé och spelades 34 gånger. Dekoren föreställer Engelbrektsplan.
Morbröderna som höll i nyårsrevyn 1918 hette Alfred och Fredrik Karlsson. De hade satt upp egna revyer i Västerås sedan 1906 och de skulle fortsätta med det fram till 1937.
En tredje morbror, Erik, var också med några år.
Alfred skrev sketcherna och replikerna, Fredrik visorna och kupletterna. De var stadens okrönta revykungar. Alla visste vilka bröderna Karlsson var.
I dag är de bortglömda.
Gatuteater. Mellan revyerna och folklustspelen uppträdde bröderna Karlsson även på Västerås gator. Här på Barnens dag 1906 eller 1907. Alfred vevar positivet, Fredrik står med gitarren till höger. Spelmannen med de många instrumenten till vänster är Herman Kättström.
Med Beda och Helga. Här har trion på Barnens dag utökats med Beda Selling, med korgen, och Helga Karlsson. Namnet saknas på den unge mannen i mitten.
Eivor Lindblom har tagit hand om morbrödernas travar med manuskript, visor, kupletter och fotografier. Hon har lämnat allt till stadsarkivet för genomgång.
I två pappkassar ligger en unik arosiensisk kulturhistoria.
Manusböckerna bevarade. Alfred Karlsson skrev sina revyer och folklustspel i svarta anteckningsböcker som systerdottern Eivor Lindblom lämnat till stadsarkivet. I samlingen finns också fotografier och flera av Fredrik Karlssons visor och kupletter.
Tummade svarta böcker med räkenskaper berättar om föreställningar, kostnader, gager, intäkter och skådespelare. Där finns ett namn kom att gå till svensk teaterhistoria:
Edvin Adolphson.
Han bodde i Västerås och jobbade på Asea i tre år i sin ungdom. Då sökte han sig till stadens amatörteaterklubb och bröderna Karlsson. Den 19-årige Edvin Adolphson fick bland annat vara med i deras sommarrevy i Folkets park 1912.
Där sjöng han duett med Helga Karlsson, som var gift med Alfred. Visan hette Jönsarbohippan och sägs ha gått rakt in i västeråsarnas hjärtan.
Jönsarbo var en snickerifabrik på Allégatan. Direktören hade inviterat stadens höjdare på en brakfest utan att bjuda med en enda av fabrikens arbetare.
Eivor Lindblom på Karlslund kan sjunga kupletten.
”Det var blott elegans och det var liv och dans. Och det var tabbeldå där nere på Jönsarbo...”
Hon var inte född då, men hon minns melodin eftersom den blev populär under många år. Hon sjunger den, med nostalgin darrande i rösten.
Eivor kan också melodierna till ett par andra av revyvisorna.
– Jag är den enda som kommer ihåg hur de gick. Noterna finns inte kvar, bara texterna, säger hon.
Var med i revyn. Eivor Lindblom, 92 år, var som fyraårig flicka med i morbrödernas nyårsrevy på Västerås teater 1918. Hon är den enda som i dag minns melodierna till visor och kupletter. Foto: Anders Lif.
Utan tvekan sjunger hon en av de mest omtyckta visorna från nyårsrevyn 1918 där hon själv var med som flicka. Visan handlade om bönderna som skodde sig på matbristen under kriget och sålde livsmedel både dyrt och svart till stadsborna.
”För vi är bönner vi, men säg vad är väl ni...”
Revyerna drog fulla hus och stormande applåder, 1918 års revy spelades i 34 föreställningar. Den döptes till Här ska inventeras, surrogat för dramatisk konst i två ransoneringar.
Bröderna Karlsson var urvästeråsare. Alfred var äldst, född 1876, Fredrik och Erik var sex och tolv år yngre. Pappan hade varit verkmästare på Sundins snusfabrik i trälängan vid Svartån. Där fick alla pojkarna sina första jobb. De fortsatte på Keijsers Metallfabrik innan de gick olika yrkesvägar.
Fredrik drev en tobaksaffär från 1914, i hörnet Stora gatan och Kopparbergsvägen. Den flyttades senare till Officershuset. Alfred startade en manufakturaffär 1921 ovanför Oxbacken, på Stora gatan 82. Erik flyttade till Södertälje.
Revyartisten som sålde tobak. Fredrik Karlsson drev även en tobaksbutik på Stora gatan.
Manufakturhandlare. Alfred och Helga Karlsson drev under många år en egen manufakturhandel ovanför Oxbacken.
