Pojkhemmen på femtiotalet
Publicerad i VLT-serien Frågor om förr, måndagen den 12 oktober 2009.
Aseas industriskola var en dröm för många. Eleverna fick lön och garanterat jobb efteråt. De som kom utifrån fick bo gratis Aseas pojkhem med helinackordering.
Industriskolan startade 1948. Asea hade utbildat lärlingar tidigare. Men det här var annorlunda. Den nya skolan gav både teoretisk och praktisk undervisning under tre år. Eleverna blev anställda inom Asea.
Utbildningen blev snabbt populär och eleverna kom från hela Sverige.
Bengt Engström och Leif Ternander har frågat efter bilder från skolan på 1950-talet.
Aseas verkstadsskola. Skolan låg vid Bryggargården. Rune Forslund var en av lärarna den första tiden. Bilden är från övningsverkstaden 1952. Foto: ABB-arkivet.
Bengt var 15 år när han kom till Västerås 1950 från Fredriksberg i Dalarna. Han hade en morbror som jobbade på Asea och som berättade om industriskolan.
Året efter antogs Bengt på industriskolan, på den linje som utbildade plåtslagare.
– Jag hade jobbat extra på en plåtslagarfirma i Fredriksberg. När jag reste ner till Västerås sa jag att ”när jag kommer hem är jag riktig plåtslagare”.
På den vägen är det. Bengt Engström blev riktig plåtslagare, men han har ännu inte återvänt till Dalarna. Han bor kvar i Västerås. Han fick jobb på Asea, direkt efter skolans slut 1953.
Bengt Engström.
Pojkhemmet betydde mycket, och den vänlighet han mötte hos makarna Alf och Mary Lundkvist på Gideonsbergsgatan i det som då kallades Aseastaden.
Där låg sex av Aseas pojkhem, ett på varje våning i två uppgångar i trevåningshuset på Gideonsbergsgatan 6. Pojkarna bodde två och två och de åt alla måltider i hemmet.
Några år in på 1950-talet drev Asea 23 pojkhem i Västerås. Andra adresser var Emausgatan, Stora gatan, Allégatan och Villa Utsikten.
Minne från pojkhem. Bengt Engström, tvåa från höger i övre raden, har sparat ett kort från pojkhemmet på Gideonsbergsgatan 6 i början av 1950-talet. Föreståndarna Alf och Mary Lundkvist sitter i främre raden med sina barn Maj och Göran. Foto: Privat.
Rum i pojkhem. Asea hade 23 pojkhem på 1950-talet. Den här bilden togs när ett av de första hemmen öppnade på Emausgatan 1948. Foto: ABB-arkivet.
Middag på Emausgatan 48.
Tvättrummet.
Industriskolans hjärta låg i ett korsvirkeshus som hade tillhört bryggeriet, ungefär där Cityringen i dag går fram mellan Bryggargården och Djäkneberget.
Läsesalar för teoretiska ämnen låg på övervåningen, övningsverkstäderna en trappa ner. Där fanns lokaler för lindning, svarvning, svetsning, fräsning och maskinbearbetning. På andra sidan gatan, närmare ån, utbildades plåtslagare och eltekniker.
Praktik fick eleverna ute på Aseas vanliga verkstäder.
– Inte nog med att vi fick lön på skolan som räckte till mat och boende, Asea gav oss fickpengar också.
Ett fyrtiotal elever togs in i två omgångar varje år. Som mest gick omkring 240 elever på skolan åt gången.
Huset vid Bryggargården revs för Cityringen 1966. Skolan levde vidare i annan form, nere i hamnkvarteret Sigurd. Pojkhemmen avvecklades när eleverna allt mer kom från Västeråstrakten.
Aseas industriskola stängdes 1983 och ersattes av en utbildning som integrerades med Wenströmska skolan.
Anders Lif
Märke på arbetskläderna. Bengt Engström har kvar tyglappen från Aseas industriskola.
Nålen.
”Jag var 14 år och det pirrade litet i magen”
En fortsättning på tidigare artikel, publicerad i VLT-serien Frågor om förr, måndagen den 19 oktober 2009.
Förra veckans artikel om Aseas industriskola och pojkhem har väckt många minnen till liv. Gert Rask skriver och berättar hur det var när han kom från Norberg till Västerås som 14-åring.
Året var 1949, ett år efter det att Asea hade öppnat sin industriskola. Gert Rask hade antagits, men nu skulle han skrivas in och placeras på ett av pojkhemmen.
”Farsan var med och vi gick från Centralen till Aseas anställningskontor på Stora gatan. Vi fick träffa en kurator som hette herr Melin och kallades Munken. Jag blev hänvisad till ett pojkhem på Emausgatan och det pirrade litet i magen när farsan åkte hem till Norberg.”
Pojkhemmet var en vanlig fyrarummare på Emausgatan 27. Kalle och Sally Fridh var föreståndare. Tio pojkar fick plats: fyra bodde i stora rummet, två i vartdera sovrummet, en i köket och en i matrummet.
Pojkhem på Emausgatan. Åtta pojkar äter middag i ett av Aseas pojkhem på Emausgatan i juli 1948 när industriskolan var ny. Foto: ABB-arkivet.
Gert Rask kom till Asea den 1 augusti och fick jobba som springgrabb på laboratoriet innan han togs in på industriskolan den 1 oktober.
Eftersom det var två intagningar, både höst och vår, med 40 elever åt gången kunde det faktiskt gå 240 elever samtidigt på skolan, inte 120 som vi blygsamt skrev förra veckan.
Helinackorderingen kostade 25 kronor i veckan som Asea drog direkt från lönen som var ungefär lika stor. Fickpengen var dock garanterad till 5 kronor i veckan.
Summorna förändrades över tid. Några år in på 1950-talet var fickpengen 10 kronor, enligt Bengt-Olof Jonsson.
”Vi fick rekvisitioner av kurator Melin till inköp av kläder, många hade skulder när de lämnade Asea”, skriver Bengt-Olof Jonsson. Han berättar att han finns med i bakgrunden på förra veckans bild från övningsverkstaden 1952. Läraren på bilden heter Rune Forslund. Eleven, som han pratar med, är Olov Kallström.
Cyklister vid Aseas verkstadsskola. Täten i Djäknebergets GP kommer från Lustigkulla och passerar Aseas industriskola på bryggeritomten. Bilden togs på 1950-talet av Sven-Olof Strömberg. Cyklisten i täten kan vara Sven ”Svängis” Johansson.
Den stora bilden ovan togs av Sven-Olof Strömberg ett par år in på 1950-talet. Han stod på Bryggerigatan när cyklisterna i Djäknebergets GP kom med full från Lustigkullagatans backe ner mot bryggeriet.
Lindarverkstaden 1952. Foto: ABB-arkivet.
Provrummet 1952. Foto: ABB-arkivet.
Aseas industriskola låg i Korsvirkeshuset, som i dag är rivet för Cityringen. Ingången på gaveln gick till kontor, expedition och läsesalar i de övre våningarna. Övningsverkstäderna låg i den lägre, bortre delen.
Konsulent Gösta Lassbo var chef för industriskolan vid den här tiden.
Varvloppet runt Djäkneberget startades av VIK 1945 och kördes fram till 1955. Sven-Olof Strömberg tror att det var den legendariske oldtimern Sven ”Svängis” Johansson som ledde loppet när bilden togs.
Anders Lif
Några andra bilder:
Dagrum på Ritargatan 1961. Hufar Kurt Johansson med Stig Ny, Lars Boström och Göran Andersson. Foto: ABB-arkivet.
