Cyklade i går också. Höften klarar det hyfsat, även om jag ser ut som den stela gubbe jag är när jag kliver av. Varför har herrcyklar alltid ram? Den är bara till besvär.
Stannade till på Framnäs och tittade på Nicklas Lidströms pågående bygge. Några av hockeymiljonerna muras in i en kåk som Mälarstranden inte sett maken till här i stan. Kranbyggare Lindéns funktionalistiska jättehus intill, som är från sextiotalet och numera ägs av Fredrik Svensson, krymper allt mer i takt med att Lidströms hus växer.
På väg till Arkiv Västmanland hamnade jag hos Mats Hansson, som vågat ta det stora steget att köpa Leanders antikvariat i det hus på Stora gatan som en gång byggdes av VLT, men som numera ägs av bostadsrättsförening. Börje Leander har slutat efter 40 år som antikvariatsbokhandlare. Jag förstår honom, han har ju trots allt fyllt 85 år. Mats Hansson är bokälskare och har varit en trägen gäst hos Leanders under alla år. ”Jag satsar på att hålla öppet lika lång tid som Börje”, säger han. Han har börjat med att bära bort några kubikmeter böcker till ett av de många lagren. Och så har han öppnat en ny hemsida med namnet Nya Leanders. Gamla Leanders var nog det enda anitkvariatet i landet som inte satsade medvetet på nätet. Det ska bli ändring nu. För att hinna med håller Hansson stängt måndagar. Annars öppnar han klockan 11. Gå dit. Han behöver allt stöd han kan få för sin kulturgärning.
Hos Arkiv Västmanland letade jag sedan bilder för en kommande artikel om den olycksaliga Metallstrejken 1945, som tömde strejkkassorna. Jag hittade en del bilder i den samling som deponerats av Metalls avdelning 20. Jag återkommer till dem. Här är ett par andra bilder som jag ramlade på samtidigt.
Demonstration på väg mot Folkets park, framför Arvidverkstaden 1954. Foto: Metalls avd. 20, Arkiv Västmanland.
Arbetare lämnar Metallverken. Någon som vet när? Och varför bilden togs? Foto: Metalls avd. 20, Arkiv Västmanland.
Jag funderar på att byta vinjett till bloggen. Förr och nu, heter den. Kanske dags för litet ”nu”. Här är Västerås skyline från Tegeludden. Inte så dumt.
I dag letade vi upp byggmästare Sven-Harry Karlssons kombinerade konsthall och bostadshus intill Vasaparken i Stockholm. Sven-Harry, som fyller 80 i december, har samlat konst i 35 år. Nu har han byggt ett konstens äreminne över sitt intresse. Stort, mycket glas och ljus. Spännande utställning av Karin Broos. Målningar av vardagen, nästan som fotografier, med en nostalgisk, rentav dyster underton. Där gick jag förresten in med pensionärsrabatt, utan att någon begärde legitimation. Suck.
Vasaparken i Stockholm är en levande park. Barn, ungdomar, föräldrar, äldre. Konstgräs mitt på den öppna ytan. Små fotbollsmål med nät! Det drömde jag alltid om när jag var liten och kutade runt på grusplaner med fula plåtrörsmål utan nät. Varför inte göra Djäknebergets stora plan litet roligare? Kosta på med redskap. Och mål med nät! Det är ju hur kul som helst att dra in en boll i nätet… eller var, kanske jag ska säga.
Så avdelningen gamla bilder. Jag och många med mig kan inte se oss mätta på det Västerås som flytt. Här är en bild från Aseas Mimerverkstäder på Karlsgatan. Titta på sandsäckarna som staplats längs fasaderna. Det måste innebära att bilden togs under det senaste kriget. Sandsäckarna antogs skydda mot bombskakningar och mot splitter.
Här är en spännande Asea-bild till. Känner ni igen platsen? Javisst, järnvägsövergången på Pilgatan (som är en viadukt i dag). Arvidverkstaden har börjat byggas (Bombardier). Året måste vara ungefär 1935 eller 1936. Mellankrigstid, alltså.
Längre bort på Pilgatan fanns bommarna och järnvägen, som ofta ställde till det för trafiken till och från Stockholm. Vi hade en järnvägsövergång till i stan, som många minns. Den låg nere på Hamngatan. Bommarna spärrade vägen ner till hamnen. Här är en fin bild som jag fick av Lars-Åke Berglund i dag. Lars-Åke går igenom de gamla Aseabilder som fortfarande finns kvar i ABB:s källare. Det mesta av bildskatten har ju som bekant lämnats över till Länsmuseet. Titta på den här bilden av bommarna på Hamngatan. Den togs den 28 augusti 1913 klockan två på eftermiddagen. På baksidan av kortet står det ”Mekaniskt hinder”.
Det är inte vilka gubbar som helst som står och väntar vid bommarna. De är betydelsefulla Aseaingenjörer, en av dem var svåger till Sigfrid Edström och blev verkställande direktör för hela Asea några år in på trettiotalet. Namnen: Joseph Dolk, Arthur Lindén (det var han som blev vd), Werner Heinrici och Hjalmar Janson.
För övrigt är det roligt att fotografera i svartvitt även i dag. Så här blev det när Alex var i hatten i somras.