Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för kategori ‘Uncategorized’

Dag efter dag med minusgrader, men knappt någon snö. Ljuset återvänder sakta. I morse filade talgoxen vid brevlådan. Ett gott tecken. Tog en eftermiddagspromenad bortom Framnäs. Ännu framåt fyra var det ljus över Mälaren.

Framnäsbadet, sent i januari.

 

I går hade Västerås humanistiska förbund årsmöte. Catharina Piper och fotografen Jan Gustafsson berättade om den nya boken om Engsö slott tillsammans med ekonomihistorikern Göran Ulväng. Boken är ett praktverk, där det mesta skrivits av Åke Nisbeth som tyvärr dog innan allt var klart.

En bok för Västeråssamlingen.

Lars Luttropp var med på mötet. Det forna kommunalrådet är numera revisor i Västerås stad och iklädde sig rollen som ”proaktiv” revisor genom att efterlysa satsningar på våra slott. Varför inte ett Vasamuseum i Västerås slott, ínte minst till minne av de två riksdagar när Gustav Vasa omformade Sverige. Ja, varför inte? Länsmuseet har ju varken tid eller plats. Bara en sak som saknas: pengar. Luttropp tyckte också de två slotten på Engsö och Tidö kunde utnyttas bättre.

Catharina Piper berättade bland annat om den berömda och dyrbara Ängsöpokalen i silver från 1400-talet, som stals från slottet 1963 tillsammans med den så kallade Ängsökedjan och diverse andra föremål. Ängsöskatten hittades i ett gravröse fem år senare av tre västeråsare. Pokalen var hel och efter det sov Catharina Piper med praktpjäsen i en Ica-kasse under sängen. Ängsöpokalen såldes sedan till Historiska museet. De tre som hittade skatten fick böta ungefär lika mycket för att de rumsterat om i gravröset som de fick i hittelön.

 

Ängsöpokalen i förgyllt silver, utförd i Lübeck i slutet av 1400-talet. Foto: Historiska museet.

 

Björn Gester har skickat några fina bilder han tog i Västerås på sextiotalet. Det är två bilder från en brand på Ängsgärdet, på Malmabergsgatan, under andra halvan av årtiondet. Är det någon som vet mer om den branden? Tack för bilderna, Björn!

Kallt och varmt, Brand Malmabergsgatan. Foto: Björn Gester.

 

Branden sedd från Malmabergsgatan. Foto: Björn Gester.

 

Till slut, en fråga från George Samourkas: ”Vet du något om Erstadius Bil och Maskin, som låg på Smedjegatan? Jag tror de hade DKW- agenturen.” Jag har ingen aning, men det finns ju bilkunniga människor bland bloggens läsare…

 

Läs hela inlägget »

Läser i nån av helgtidningarna om små och oberoende boklådor i London som överlever på kvalitet och nischer, medan de stora kedjorna kraschar en efter en. Drabbades av längtan att ge mig av ut och resa till städer med spännande bokhandlare, inte bara i London. En av mina favoriter ligger vid Seine i Paris, inte långt från Nôtre Dame. Den heter Shakespeare and Company och har sin egen speciella historia. Den berättar jag inte nu, jag bara rekommenderar den. Behaglig stämning, bra böcker, annorlunda, när jag var yngre gillade jag deras samling av beatlitteratur.

Shakespeare and Company.

Läser Gabriel Wikström i SvD, SSU:aren från Västerås. Han skriver om vikten av titta framåt och få ordning och reda i partiet. Än en gång slås jag av hur ledande socialdemokrater avstår från att berätta vad de vill göra. Inte ett ord om politik. Det verkar som om ingen törs ta ställning i dag, för att inte stöta sig med vänstern eller högern inom partiet. Ska vi tillåta vinstdrivande företag inom vården eller inte? Ska vi… osv.

Det var enklare förr:

Valaffisch 1936.

Skrev om Bennströms Bilservice på Frågor om förr i VLT i dag. Om Olle Bennström som sensationellt vann Sveriges Grand Prix 1932 och som sen startade en bilfirma med serviceverkstad på Knutsgatan i Västerås. Alla bilder fick inte plats i artikeln. Här kommer några till.

Bror och Olle Bennström med den ombyggda Forden efter segern 1932. Foto: VLT-arkivet.

Bennströms låg till höger, i bildens kant, på Knutsgatan. Caltexmacken i fonden vid Kopparbergsvägen. Foto: Stadsarkivet.

Servicehallen efter utbyggnaden 1945. Bild ur VLT.

Läs hela inlägget »

Brunch på Nya Hattfabriken. Gott. Härlig miljö. Mycket folk. Likt en fransk bistro. På kvällen rullar socialdemokratins kris på teve, samma bilder om och om igen. Samma frågor, utan svar. Carin Jämtin var stabil i Agenda, programledaren nervös. VU satt hela kvällen, kanske hela natten. Jag vet inte vad som kom fram, vi får se i morgon. Jag tänkte på det politiska pusslet när jag tittade ut över issjoken nere i Östra hamnen. Nånstans borde bitarna kunna passa i varandra. Hitta ett tryggt namn som kan hålla ihop organisationen och samla sen ALLA goda krafter runt personen. Ge dom ansvar för sina frågor. Låt alla vara med, alla Österbergare, Dambergare, Palmer, Nudrar, Bodströmare, Löfwénare (han kanske är ett bra ledarnamn, förresten), Östrosare och allt vad de heter. Sparka inte ut nån enda i kylan, som Juholt gjorde. Det talas inte mycket om det, men Juholt var onödigt hård mot gamla partitoppar, som i och för sig varit med om att förlora val men som för den skull inte behövde vara förbrukade.

Det stora pusslet.

 

Låt oss titta på gårdagens bildgåta en gång till, den var inte lätt.

Mystiska hörnet. Foto: Sjöbergs samling, Stadsarkivet.

 

Hans Wennerström hade alldeles rätt när han förmodade i en kommentar att fotografen stod på gräsplanteringen framför Tekniska skolan.  Cyklisten närmast kommer på Smedjegatans förlängning ner mot det som skulle bli Östermalmsgatan. Han har passerat Kopparbergsvägen som cyklisten bakom trampar på. Huset med anslagstavlan ligger upp längs Smedjegatan. Här kommer ett utsnitt av ett vykort från början av 1930-talet som förklarar mer. Det är ett fint vykort, jag tycker mycket om det. Kolla in Domkyrkoesplanaden mitt bild! En sann esplanad. Husen till vänster förklarar var cyklisterna befann sig.

Smedjegatan till vänster, Domkyrkoesplanaden rakt fram. Tekniska skolan har ännu inte byggts ut över det som i dag kallas Viktor Larssons plats.

Läs hela inlägget »

Så avgick då Håkan Juholt, som jag trodde. Med något av äran i behåll, hemma i sitt Oskarshamn. Det var säkert flera ledande socialdemokrater här hemma i Västmanland som drog en lättnadens suck. Deras situation hade blivit svår om Juholt kämpat vidare. Det är ju inte var dag som ett partidistrikt kräver sin partiledares avgång i ett pressmeddelande…

Jag trodde Sven-Erik Österberg skulle ta över tillfälligt, det var förstås ingen bra gissning eftersom partisekreteraren går in med automatik. Nu blir det VU:s och partistyrelsens sak att bestämma vad som ska hända. Undrar om det är någon som har det klart för sig? Och när ska socialdemokraterna kunna driva politik igen?

Jag drömde mig tillbaka till en bild från 1939, när köerna ringlade över Stora torget den 1 maj i väntan på avmarschen bort mot mötet i Folkets park.

1 maj 1939. Från Västmanlands Folkblad.

 

Å andra sidan är det ingen tid att drömma sig tillbaka till. Många av dåtidens orättvisor är borta, mycket tack vare den socialdemokratiska politiken. Nu måste partiet hitta en modern plattform som inte de nya moderaterna redan ockuperat. Det blir inte lätt.

Valaffisch 1994.

 

Så en bildgåta. Ett plank, en trädgård med björkar, en gatukorsning med två cyklister och ett par fotgängare, en gatlampa och en anslagstavla. Mitt i Västerås åren runt 1930. Men var, kära vänner? Var?

Gatukorsning. Foto: Sjöbergs bokhandels arkiv, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Cyklade hem från stan. Kallt. Klart. Vinter. Tunt snölager. Stannade nere i viken vid Ångkraftverket. Gräsänderna trängdes och gnabbades i det lilla öppna vatten som fanns. Samtidigt satt socialdemokraternas innersta ledning i ännu ett krismöte i Stockholm. Det handlar inte om mig utan om vår politik, sa Juholt före mötet. Det handlar visst om partiledaren, sa Sven-Erik Österberg, som inte bara sitter i VU utan också är ordförande i Västmanlads s-distrikt, ett av de distrikt som i dag öppet sa att det har tappat förtroendet för Juholt. Sen kom Carin Jämtin ut framåt kvällen och sa till de frysande journalisterna att VU har förtroende för Håkan Juholt. Huvudpersonen smet ut bakvägen och åkte hem.

Andrum med akvarellkänsla.

 

Jag tror det är över nu, det där med Juholt. Jag tror att upplägget går ut på att han ska få gå efter eget moget övervägande under helgen, och slippa sparkas. Han kan säga att VU har gett honom förtroende, men att han själv valt den här vägen. Sen tror jag att Österberg får ta över som tillfällig partiordförande medan de som är kvar av den innersta cirkeln försöker prata med Pär Nuder eller någon annan av de smarta politiska tänkare som en gång sparkades ut i kylan eller som fördriver sin tid i något riskkapitalbolags styrelse.

Samma sol gick ner över Mälaren som över s-högkvarteret på Sveavägen, där det en gång i tiden diskuterades politik.

 

Innan solnedgången hann jag äta lunch med Björn Åblad som kommit hem till Västerås för att hälsa på. Den gamle baskestjärnan bor i Salt Lake City sedan 30 år och är på sätt och vis mer amerikansk än svensk. Han har varit hederskonsul därborta. Nu har han sålt sitt bolag (som tillverkade fiffiga skyddande stötdämpare för tillverkningsindustrin) och bestämt sig för att leva som pensionär. I USA.

Från Västerås till Utah.

Är det nån som har bilder inifrån gamgamla Folkets hus vid Mimergatan (Allégatan), det som nu kallas Hahrska palazet? Kanske rentav från onsdagsdanserna på femtiotalet? Jag förbereder en Frågor om förr.

Hans Wennerström, som tycks ha en stor samling gamla bilder från Aros, har skickat en bild från Gamla Plan, apropå bilden med motorcyklarna häromdan. Löparna går in i det som Hans tror är södra kurvan, neråt Rudbecksgatan. Det skulle innebär att husen i bakgrunden ligger upp mot Gåsmyrevreten, där högskolan ligger numera. Jag tror det också.

Gamla plan. Foto: Hans Wennerströms samling.

 

Jag får önska en trevlig helg med två bilder från Smedjegatan vid gamla Konsumvaruhuset. Ett vykort i färg och en av dessa fina så kallade rivningsbilder från Stadsarkivet. Eller det kanske rentav är så att den undre bilden visar dagens varuhus?

Konsum innan Domus/Arosian/Igor.

 

Smedjegatan mot Vasagatan. Foto: SBK-arkiver, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Såg en bra bandymatch. En riktigt bra bandymatch. Jag trodde inte VSK om att orka hitta tillbaka till det fina hemmaspelet före jul. Men jag hade fel. Laget spelade med fart igen, med känsla och delaktighet – och med en utsökt tajming i de många lyften framåt, framför allt signerade Tobias Holmberg. Lyften fick Edsbyn ur rytmen i första halvlek och VSK ledde med 3-0. Det kunde ha varit 4-0 om inte Thomas Knutson missat en straff som Jimmy Jansson fixade. I andra kom Edsbyn ut med mer energi, gjorde 3-1 och såg utt kunna få gepp om de grönvita. Men psykologiskt viktiga mål av Kim Barklund och Tobbe Holmberg fick Edsbyn att ge upp. Jimmy Janssonm, 18 år, ordnade en straff till (som Knutson också missade) innan han fick göra sjätte målet. Det var Janssons bästa match hittills. Något stort är på gång.

Jimmy Jansson, matchens lirare.

 

Edsbyns landslagsmän kom ingenstans mot VSK och Daniel Liw körde mest fast. Något som pappa Lars och mamma Lisbeth kunde konstarera på elitläktaren, där de satt tillsammans med farbror Sven. Lars Liw vann SM-guld med VSK 1973 och med Edsbyn 1978. Han har delvis grönvit, delvis röd. I går vet jag inte vilken färg som dominerade.

Klanen Liw från vänster: Sven, Lisbeth och Lars.

 

Jag har fått en bild från Sture Andersson på en ”jordbanetävling” i Västerås. Han skriver att bilden kommer från hans farbror Helmer ”Ersberga” Andersson som tävlade i jordbanelopp på trettiotalet. Man körde två åt gången och startade en på varje långsida. Sture undrar om bilden kan vara från planen vid Herrgärdsskolan. Jovisst, det stämmer. Gamla plan användes till fotboll, friidrott, bandy och dåtidens speedway. Förarna står vid den södra kortänden, med Rudbecksgatan bakom. Husen i bildens litt står längs Vasagatan. Paviljongen till höger är ett minne från 1908 års stora Västeråsutställning på området.

"Jordbanetävling" på Gamla plan. Foto: Sture Anderssons samling.

 

Känner ni igen den här handelsträdgården? Jag vet, för jag jag gick i en skola alldeles i närheten. Ja, ni vet ni också. Trädgården låg längs Åsgatan. Jakobsbergsskolan (Jakobshöjden) skymtar i bakgrunden.

Åsgatan. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Skriver när det är ljust. I dag satt en hare och tittade länge på mig. Till slut kastade jag ut en morot. När det blir mörkt stapplar jag ut för en promenad. Gatlamporna är som hämtade ur en fransk trettiotalsfilm. Jag tänker på sommaren, på ljuset och längre promenader längs stränder. På teve spelas handboll. Snyggt svenskt anfallsspel första tjugo mot Tjeckien, sen sämre.

Que sera, sera.

Erik har fått vattkoppor nere i Tanzania. Tur det inte var malaria. Allt är relativt.

Fick bra respons på premiärkrönikan på Hela livet i VLT. För 25 år sen skrev jag om våra barn, nu skriver jag om barnbarnen. ”Du har en skrynklig hand”, sa femåringen. Sen sa han: ”Gamla människor blir skrynkliga.” Av barn ska man höra sanningen.

Läste om lönerna i kommun och landsting i VLT i dag. Stadsdirektören skulle inte ens hamna bland de topp 15 i landstingets löneliga. Nånstans är det snett med sån stor skillnad mellan kommunala chefer och chefer inom landstinget. Jag vet att läkarlönerna finns i botten och att de följer med när läkarna blir chefer. Jag vet också att läkare ska ha bra betalt för sin långa utbildning och för sitt ansvar för människors liv. Men ska verkligen en läkare få en automatisk höjning när han eller hon släpper det medicinska ansvaret och ”avancerar” till byråkrat?

Fotosamlingen från Sjöbergs bokhandel rymmer många godbitar. Den här kom fram för ett par dar sen. Titta på bilden först, så ska jag berätta sen.

Blivande operachef på Fiskartorget 1931. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarklvet.

Det är höstfest och Barnens dag i Västerås i september 1931. På Fiskartorget finns ett podium med en träbock för sångaren att kliva upp på. Sångaren heter Set Svanholm. Han är 27 år och är ännu inte lika känd som han skulle bli senare. Set har debuterat året innan på Operan, som Silvio i Pajazzo. Han är fortfarande barytonsångare, det dröjer fem år innan han går över till tenor och blir världsberömd. Han har vita damasker och har lagt sin hatt på portföljen. En blåsorkester ackompanjerar honom. Undrar vem som dirigerar? Och vad han sjunger? Nyfikna småkillar i kepsar liknar Anderssonskans Kalle. Husfasaderna bakom vetter mot Fiskartorget. Där ligger Stadshuset i dag. Set Svanholm blev chef för Operan 1956. Han dog 1964.

Två vykort, till slut, från stans kanske mest berömda korsning: Stora gatan och Köpmangatan:

Stora gatan mot öster.

Stora gatan mot väster.

Läs hela inlägget »

Vem är kortspelaren?

I dag skrev jag i VLT om demonstrationerna för 50 år sedan som stoppade breddningen av Biskopsgatan och rivningen av djäknefängelset Proban. Jag berättade om elever och lärare vid läroverket (Rudbeckianska skolan) som gjorde gemensam sak. Protesterna ledde till att vägplanerna stoppades. Cityringens norra länk flyttades i stället till Norra Ringvägen.

Artikeln i VLT, i serien Frågor om förr, innehöll flera fina bilder. Jag brukar inte visa VLT-bilder på bloggen, de hör till tidningen. Men i dag gör jag ett undantag. Jag vill nämligen gärna komplettera tidningsarkivet med uppgifter om vilka som figurerar på en av bilderna. Titta på den här:

Kortspelande demonstranter utanför Domkyrkan 1962. Foto: VLT.

 

Vilka är det som spelar kort i lugn och ro, denna lördag i maj för ett halvt sekel sedan? Anders Berggren, ledande profil inom Arosbröderna, tror sig ha fått fram namnen på några av tjejerna. Han skriver: ”Flickan längst till höger heter Yvonne Ishammar (gift Lindberg), tvåa från höger är Lisbeth Hansing (gift Engström). Tjejen i skolmössa som tittar fram bakom henne med de många korten är (enligt PE Wallin) Gunilla Fabian. Men lärarnamnet har ingen knäckt än.”

Nej, just det. Vem är läraren? Var han lärare? Och vad heter de övriga två tjejerna? Nån som vet?

För övrigt kan jag konstatera att dom som sköter Återbruket på Ängsgärdet hälsar oss välkomna till sopcontainrarna med en prunkande bukett plastblommor. Det behövs en dag som denna, när gråheten får ett kilo att väga 1 200 gram, minst.

Välkomna till sopsorteringen!

 

På onsdag är det bandy igen! Seriefinal mot Edsbyn. Revansch ska utkrävas för ett resultat i november som jag gör det bästa för att förtränga.

Läs hela inlägget »

Krattade bort kvistar på den gröna gräsmattan, stuvade söndersågad julgran i soppåse. Såg fram mot våren. Nu är det mörkt igen, snön faller sakta och tunt.

Var på bandy i lördags. Såg första halvlek, måste avvika för en efterlängtad tid hos ortopeden för ryggen och för höften. Tre månader har gått, landstinget måste kalla en hel hord av oss samtidigt på en lördag för att klara vårdgarantin och extra pengar från staten. Övertidsläkare jobbade och kön skulle betas av. Kanske klarade man garantin, jag vet inte, men till vilket pris? Väntrummet var överfyllt, till slut saknades stolar, folk fick stå. Jag fick vänta en timme efter utsatt tid, andra fick vänta längre. Vi ska tydligen vara tacksamma, vi patienter, och vi ska inte protestera mot att bli behandlade som boskap. Att jag sen fick trista besked om höften hör inte hit och är en annan femma. Det kan vi ta sen nån gång.

Framtidens bandyspelare brydde sig inte om VSK-Broberg. Inte om köerna på ortopeden heller.

Två barnbarn höjde tempot under lördagskvällen och söndagsmorgonen. ”Får jag låna din telefon”, sa treåringen när han vaknade och såg att femåringen fått låna farmors. Så satt dom där i trappan och joxade med diverse spel på de apparatern som kallas för smarta telefoner. Märklig tid vi lever i. Läste nånstans att man numera dukar så att telefonen får rum bredvid tallriken. Det krävs ju ständiga googlingar för att ge svar på konversationens gåtor.

Två bröder, två smarta telefoner.

Bilarna i Bennströms skyltfönster häromdan var ingen svår nöt, som jag trodde. Michael Elinder var först ut med att berätta att den raka listen på sidan av den vita Forden avslöjade att det var årsmodell 1954. Bilden är troligen från det året. Sen ringde Bengt Jansson och berättade att han köpte just den bilen, en vit Ford Crestline Victoria med grönt tak 1962. Den var begagnad. ”Han som köpte den ny från Bennströms 1954 hette Linder”, säger Bengt Jansson. Kanske var det Linder som var polis och bodde på Repslagaragatan. Bilen hade reg nr U7101. Bilen till vänster på bilden är en Ford Mercury av samma årsmodell. Här är förresten en bild på huset på Knutsgatan där Bennströms låg. Bilden togs innan huset revs (på 1970-talet?) och bilfirman är inte längre kvar.

Knutsgatan. Okänt år. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

När Olle Bennström sålde bilfirman i slutet av 1950-talet, och agenturen för Ford återgick till Yngve Swenson, fortsatte han bilförsäljningen litet längre upp i kvarteret, nära hörnet mot Herrgärdsgatan och Rudbecksparken. Kan det vara den här bilförsäljningen? Nån som vet?

Var? Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Så ett vykort igen, ur den Södermanska samlingen:

Gamla lasarettet. Nu högkvarter för landstingets administration.

Läs hela inlägget »

Brukar leverera text och bilder till VLT-serien Frågor om förr på måndag morgon, en vecka före publiceringen. Brukar skriva på fredagen. I dag höll allt på att kapsejsa. Jag försökte svara på en fråga från Håkan Gelin som ville se en bild på Bennströms Bil som låg på Knutsgatan. Textunderlag har jag så det räcker efter en djupdykning i böcker och i VLT-arkivet. Även om jag som vanligt fastnade för något helt annat än det jag egentligen letade efter. Läste till exempel, med stigande förvåning, en VLT-artikel från 1945 om en kommunal utredning som slog fast att Västerås skulle vara fullt utbyggt 1970. Då skulle det ”slutliga invånarantalet” vara högst 65 000, lägst 56 000. Tänk att utredare alltid tror sig veta bäst.

"Västerås fullbyggt 1970". Bilden från korsningen Engelbrektsgatan och Utanbygatan. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Ok, lag letade vidare. Nu gällde att få fram en bild på Bennströms Bil på Knutsgatan. Utan bild, ingen artikel. Ingen bild i VLT-arkivet, ingen på Stadsarkivet, ingen bland Ernst Bloms bilder. Nu hade jag lagt ner så mycket tid på artikeln att jag bara måste få fram en bild. Vore inte kul att börja på något nytt kvart i tolv. Slog i telefonkatalogen. Hittade Rolf Bennström, brorson till Olle Bennström. Olle blev nästan världsberömd för sin seger i KAK:s Grand Prix, Rämenloppet, 1932 med sin hembyggda Ford och som några år senare startade bilfirman på Knutsgatan. Rolf hade inga bilder, men vi pratade om hans egen persienn- och markisfirma i stället. Nog så intressant. Det är inte alla som startar en persiennfirma. Gott kaffe bjöd han på också.

Rolf Bennström, brorson till Oller Bennström.

Rolf tipsade om andra, som hade jobbat på Bennströms, och som kanske kunde ha bilder. Jag jagade vidare. Pratade med Bernt Sjöstrand, som berättade minnen men som inte hade någon bild. Jag pratade med Berndt Horsell som började jobba på Bennströms 1946 och som nu bor på Herrgärdets servicehus, mitt emot där Bennströms låg. Han kom ihåg mycket, men nån bild hade han inte.

Nu måste jag ta ett break och vara med på VSK:s marknadskommittés möte. Vi pratade om hur fler åskådare ska lockas till ABB Arena. VSK ligger i elitseriens topp, men publiken springer inte benen av sig. Är det arenans fel? Bandyns? Eller vad?

Sten-Olof Fohlin och Karl-Erik Eckemark (närmast) funderar över bandyns framtid.

Sen, när mörkret sänkt sig över Aros, fick jag napp hos Roland Nykvist på Drottninggatan som köpte motorrenveringen av det som då fanns kvar av Bennströms. Han hade en bild från femtiotalet! När jag kom dit var bilden borta. Jag höll på att ge upp. Men sen ringde hans fru och sa att dom hittat bilden. Jag åkte dit. Artikeln är räddad! Och klockan närmar sig sju.

Ni får inte se hela bilden förrän i VLT måndag åtta dar. Men ni får se en detalj, skyltfönstret mot Knutsgatan. Jag är ganska säker på att någon av bloggens bilkunniga läsare kan hjälpa mig att datera bilden.

Bennströms på Knutsgatan. När:

Trevlig helg, önskar jag, med ännu ett vykort ur Rolf Södermans samling.

Stohagsvägen.

Läs hela inlägget »

« Nyare inlägg - Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers