Kom hem från vistet på norra Gotland i kväll. Njutit tystnad, hav och vida vyer. Klart och högt i tak, men bitande kallt med nordostliga sibiriska vindar. Orkidéerna väntar i sina rotknölar långt nere i tjälen. Lyssnade på 81-årige Bengt Hallberg i Rute Folkets hus i fredags. En fantastisk upplevelse. Hallberg är en gammal man med käpp, han ser bräcklig ut – men han kan fortfarande spela som få. Vi var över femtio som trängde ihop oss i den lilla Folkets hus-lokalen, med minnen från den tid när det fanns en cementfarbrik i Valleviken. I pausen serverades kaffe och hembakt. Kultur kan upplevas på många olika sätt, det här var ett av de trevligaste. Extranummer? Star dust, förstås.
Vi promenerade och låtsades som om det alltid var medvind, och jag fotograferade förstås fåglar. Kan inte låta bli. Såg några små ljusa andfåglar tillsammans med större gäng viggar i Fårösund. Lade ut en bild på Facebook och fick bekräftat att de vitsvarta små luringarna var salskrakar. Det är inte ofta jag ser salskrake. Därför återvände jag ner till hamnen i Fårösund i dag och smög fram till lugnvattnet bakom en av kajerna och fick en bra närbild på en salskrake. Jag kan nästan spegla mig i hans öga.
På hemväg såg jag två örnar ovanför Hau gård. Inte en dag på norra Gotland utan en örn, eller två. Det här tror jag var en kungsörn. Rätta mig om jag har fel.
Måndag klockan 14 ska jag visa bilder om prata om gamla Västerås hos PRO på Ånghammargatan. Det blir väl ungefär samma upplägg som på Önsta och hos Frälsis förra veckan. Men Siv Nyvelius, som både är med i Frälsis och i PRO Bäckby, vill ha variation så jag ska se vad jag kan åstadkomma. Jag har ju bilder så det räcker och blir över, men jag måste ju ha något att säga också. Jag blundar och väljer i bildhögen. Det här kom upp:
Jag kommer säkert att prata litet om den livsmedelsbutik som Asea öppnade för sina anställa i det Kaedingska huset, snett bakom bussen, under orosåret 1917. Den här bilden är av senare datum, från tidigt sextiotal, det är fortfarande vänstertrafik.
Jag visade en av Carl Hennings färgbilder i ett tidigare inlägg, från Aseastaden på Gideonsberg på fyrtiotalet. Lekande barn. Nu har jag fått ett vykort från Michael Elinder. Det är samma plats, fast fotograferad från öster. Hennings bild var tagen från söder.
Bland bilderna i den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet finns ett flygfoto av en gård med ett vattendrag. Ser ut som en hergård. Jag har utgått från att den ligger i Västmanland, eftersom alla andra bilder i samlingen är härifrån. Men jag kan inte lista ut var bilden är tagen. Någon som kan hjälpa mig? Gården kanske inte ens ligger i vårt län.
Vi tar väl en bild till ur den fina gamla bokhandelssamlingen. En delförstoring. Tagen någon gång före 1927.
Ojoj, ”fliskorna” yr – man blir riktigt omskakad.
”Barn lyssnar …” (framför statts järnstaket).
”Pampig gård” – omfluten? Kraftigt vattendrag mot ”norr”? Nej, för svårt.
”Aseastaden 1944″ – vattenfontän o plaskdamm! Jag fattar ännu inte hur det kunde vara så grönt o ombonat redan 1944. Men grejen är väl att dom gick varsamt fram på den tiden; träden fick stå kvar, inga nya gräsmattor behövde rulas ut …..
”Kaedingska huset” hade ju TIDIGARE haft en taxistation längs Kopparbergsv.
men förlagd i HÖGERTRAFIK (enl. Offes foto). – Den gåtan kvarstår.
Säg GOTLAND – det räcker. Olidligt …..
Vad menar du med ”olidligt”?
Outhärdligt är kanske begripligare, men …
Ljuset, ”sprauket”, sensommarvärmen med rosor och torka, varpaspelet, havet, ringmuren, raukarna, sanden, träsken, vägdammet, vintrarnas eviga snålblåst, kärleksporten, grottorna, hedarna …
– hur ska man någonsin kunna få nog? Dina bilder gör inte saken bättre.
Taxistation förlagd i högertrafik var väl praktiskt och kundvänligt: Kunderna kunde stiga in i taxin direkt från trottoaren, utan att behöva gå runt bilen.
Och att taxin stod och väntade med nosen mot norr var också naturligt – alla resor inom och utom stan började mot norr för att sedan eventuellt ta av mot öster eller väster på Stora gatan.
Har ägnat en stund för att finna den pampiga gården. Inget napp. Garpenbergs herrgård nästan, men ändå inte. Det ser ut som vattenståndet är högt, på gränsen till översvämning.
Tack för allt jobb som du lägger ned på Bloggen. Jag följer den med stort intresse. Fint att du skänker så många glädje genom att lägga ut bilder och text så de få tänka tillbaka på gamla tider. För kännedom så ligger den pampiga gården ca 1 mil norr om Mösterås i Småland och heter Ems Herrgård ..
Ems herrgård! Tack för det. Undrar vad Hygrellarna på Sjöbergs bokhandel hade för småländsk anknytning?