I går kom tomten till Rodergatan för sista gången. I alla fall i min märkliga skepnad. Han har stapplat genom trädgården med sin säck och sin lykta när barnen var små, och han har fortsatt stappla, om än med större möda, nu när barnbarnen är små. Men nästa jul bor vi inte här längre. Då får någon annan vackla fram där, några minuter efter det att Kalle Anka slutat, i klippt eller oklippt version. Alex, 4, avslöjade mig i år. Han sa till far efteråt: ”Det var ingen riktig tomte i år. Den riktiga tomten är tjock. Den här tomten var smal som farfar.” Så ska det låta. Sådana avslöjanden står jag ut med.
Jultomten i smal version.
Pratade med Karl Gösta Wallin häromdan. Han hade läst artikeln om Siggesborgs gård i serien Frågor om förr och blivit glad. ”Jag föddes i det stora huset 1938″, sa han. Det stora huset i två våningar var förstås mangårdsbyggnaden. Det mindre huset till vänster på bilden nedan måste ha varit nån slags arbetarbostad, även om det var det huset som flyttades till Vallby på femtiotalet under namnet ”Siggesborgs gård”.
Siggesborgs gård, slutet av tjugotalet. Foto: Länsmuseet.
Familjen Wallin bodde i två rum och kök på övervåningen. Där bodde en familj till. På nedre botten bodde ett dövstumt par. Alla hyrde av staden. Karl Göstas pappa Gösta jobbade på Nordanby gård, som drevs av staden. Mormor och morfar bodde på övervåningen på Gideonsbergs gård och skötte de kommunala trädgårdarna runt Gideonsberg och Siggesborg. Båda gårdarnas historia är kopplade till majoren Sigge Öberg på 1800-talet. Jag vet fortfarande inte vem som ägde Siggesborg när staden tog över på 1910- eller 1920-talet. Och hur såg ”teatern” ut som låg i parken framför Siggesborgs gård, ungefär där Gideonsbergskyrkan är idag?
PG Leijdström har skickat en bild på en tavla med motiv från Stadsparken som hans far Mille hade på väggen. Mille sa alltid att tavlan var målad av Arthur Enok Andersson. Det finns ingen signatur men PG tror att det kan vara Arthur Enok. Vad tror ni? Jag tvivlar, kanske framför allt för att Arthur Enok nästan alltid signerade sina tavlor.
Arthur Enok eller inte?
Till sist ett vykort jag fick tidigare i höstas. Sigmatorget i sin glans dagar. Vad har hänt med det stackars torget nu?
Sigmatorget som det såg ut en gång. 1970-tal?
Sigmatorget december 2012.
tack för underbara bilder och text!
PG Leijdström, är det Per Gunnar som bodde på Bomansgatan? I så fall är vi gamla klasskompisar.
Jag saknar en ”Gilla-knapp” häromkring, om ni förstår vad jag menar : )
Bilderna: Lite orättvist att jämföra Sigmatorget i högsommarskrud med dito en klenhöst; vattenleken har blivit bättre annat sämre …
Tomten hoppar jag över (men snäll som han är så fortsätter han bloggandet). Målningen vill man snabbt skutta ifrån … den känns tillgjord, men ”Enok-känslan” lyckas bäst beträffande själva huskroppen (max 50:- på Stadsmissionen).
Förlåt en gamling: ”Enok-känslan” skall vara;
Erik Idar’s avmätta stil.
Om jag skulle gissa så tror jag att fåtöljen och fotpallen är klädda med handtryckt tyg från Jobs. Stiligt!
Tack. Skön att sitta i också.
Undrar om du Anders har vetskap om Västgötegatan och Korsvirkeshuset där man kunde handla diverse underkläder bl,a. Bredvid Låg Lings som jag undrar om inte det va en aktionsfirma?
Finns några bilder?
I det korsvirkeshuset köpte jag och min kompis Bosse Levin (hans far ägde Hjalmars ur) varsin sovsäck någon gång i början av 60-talet. Vi skulle åka till Fjällbacka på semester.
Fin gammal bild på Sigmatorget, även om det hade varit ännu roligare om du masat dig 200 m bort och tagit den nya bilden ur samma vinkel
Jag tror att Sigmatorget, eller Torggatan som är dess egentliga namn, fick sin postmodernistiska prägel (förra looken alltså) kring -87 ungefär.
De var fina, gågatelyktorna som såg ut som vindruvsklasar. Tror inte att någon finns kvar idag.