Datorn laddad, ryggsäcken packad. Snart dags för cykeltur ner på stan, till Gallerian där lokalhistorien ska stå i centrum i dag. En scen har ställts i ordning framför Systrarna Ericssons konditori. Där ska jag ställa mig med en mikrofon klockan två. Först ska jag visa ett bildspel om hur Västerås city såg ut förr och hur det är i dag. De här två bilderna kommer säkert med.
Efter bildspelet ska jag presentera de lokala historiker som finns med sina bokbord, filmer och dvd:er i korridoren ut mot Stora gatan, och i ett rum i anslutning. De är där, en stor del av gänget: Kjell-Åke Jansson, Jan-Åke Alkeblad, Karl-Axel Jacobsson, Brage Lundström, Bengt Wallin och Sören Bååth (från Industrihistoriska föreningen). Klockan tre kommer Peder Lamm med den grupp som vandrat runt stan. Då ska jag prata med honom och med några representanter för butiker som funnits länge i city och som överlevt de stora varuhusen och galleriorna. Till scenen kommer även stadsantikvarien Jan Melander och kommunalrådet Ulla Persson. Klockan fyra ska allt vara över och jag kan cykla hem igen.
Arrangörer är Västerås & Co, kultur- idrotts- och fritidsnämnden, Västerås Citysamverkan.
Välkomna!
Synd att jag inte bor i Västerås längre!
Ditto.
Den äldre bilden av torget får mig att minnas en händelse från femtiotalet. Farfar (nu igen) och jag kommer körande i hans mörkgröna Austin A40 på Östra Kyrkogatan i riktning mot Domkyrkan. I höjd med polishuset kommer en polis (sic!) utspringande i gatan och stoppar oss med en uppsträckt polishand. Det visade sig att enkelriktning nyligen hade införts. Farfar, som körde som han alltid hade gjort, hade ingen aning om detta. Det blev inga böter men väl ett minne för livet.
Polisen kan ha varit Arvid Offe !
Hoppas ”moderatorn” Anders redovisar alla lokal-historiker som entrade scenen (VLT var nog inte där): En helt fantastisk uppvisning med lokal
!
En helt fantastisk uppvisning med lokal
HISTORIA i CENTRUM ! (skulle det stått men ”pil-tecknen” raderade).
Ingvar, jag minns polisen som en stor och reslig man. Och jag har för mig att den beskrivningen stämmer på Arvid Offe. Vi säger att det var han, det gör historien mer västeråsisk:)
Jo, vi låter Offe Äntra scenen Än en gång.