I går sommar, i dag mer normal vårvärme. Vitsippsbackarna är magiska, grönskan så där skir som den bara är ett par veckor på hela året. Försöker njuta, men allergitårarna rinner. Cyklade ner i ljuset till stan för ännu ett möte om septembers tänkta nostalgibåt. Det är inte min idé, som någon trodde. Men jag är ombedd att vara med och visa bilder och prata om det Västerås som en gång var. Sen ska det förstås vara en massa annat. Intressanta personer, spännande musik, utställningar. Bara för västeråsare. Jag lär återkomma när och om planerna klarnar. Tills dess får ni titta på ett par bilder jag tog på en musikfest på Djäkneberget 1973. Ungdomarna, som såg den ljusnande framtiden, är i dag plus 55 eller plus 60. Tiden springer fortare än en dopad hundrameterslöpare. Nostalgibåten väntar.
Såg en häger på Björnön häromdan. Den satt på en brygga och väntade på någon. Hovmästaren kanske?
När jag pratar och visar bilder brukar jag berätta om Barbro Stenberg, 92 år, som ringde mig efter en artikel om Hakonshus och berättade att hon var född bakom ett draperi på ett kafé på nedre botten i huset intill. Barbro hade aldrig sett kaféet på bild förut. Berättelsen rymmer mycket mer, som jag inte får rum med här. Jag talade bara med Barbro på telefon. I dag fick jag en bild på henne, från Hammarby mötesplats. Anette Wennerström hade hört mig berätta och träffade Barbro, som förlöstes av Pila-Britta på Café Dalom på Hamngatan 1920.
Vi kör väl bilden på Hamngatan i repris, med de två hästekipagen som väntar på kuskarna som tagit en paus på Café Dalom. Kaféet ägdes av Barbros mormor, hennes mamma serverade där. En av dem hon serverade var hamnsjåaren Frans som blev Barbros pappa.
Här är en annan bild på Hamngatan, tagen mot norr från hamnen. Hakonshus till vänster, SWB-huset vid bommarna. Två av husen till höger, hitom bommarna, finns kvar än i dag. Ångbåten heter Helgarö. Huset med två torn uppe i stan, om ni kan se dem på era skärmar, är Missionskyrkan vid Engelbrektsplan.
Gårdagens bildgåta var förstås hämtad från Kungsgatan, där VLT i dag vänder sin norra glasfasad mot Klipper hotel och Blue Moon bar. Här kommer en annan bild på Kungsgatan, tagen från torget mot väster. Tjusig reklam för fiskaffären där Circus ligger i dag.
Så här såg Kungsgatan ut litet längre upp, jämfört med bildgåtan. De två äldre husen på gårdagens bild syns längre ner.
För övrigt tycker jag det är bra att VLT äntligen publicerar namn när tidningen berättar om grov ekonomisk brottslighet där våra skattepengar hanteras omdömeslöst. Mer sådant. Namnpubliceringar ställer högre krav på exakthet i artiklarna. Men de måste förstås vara motiverade utifrån ett allmänintresse och undantagen är legio.
Som avslutning en klassisk bild på ett av Svartåns hängande dass, lika klassiska som Babylons hängande trädgårdar. Kräftorna frodades i vattnet under dassen.
Jag skrev de här raderna till bilden på Kungsgatan som visades på förra inlägget. Under tiden kom ett nytt inlägg. Som tur var så passar raderna här också.
Kungsgatan. Innanför de tre takfönstren fanns en väggfast soffa med ett större bord. Det var där jag lärde mig spela mahjong, med drakar, vindar, årstider och allt vad det var. Tänk att man kommer ihåg så tydligt drygt femtio år senare.
Jag har haft problem, både i går och i dag, med att inläggen publiceras ofullständiga. Text försvinner, äts upp av det mystiska hålet ute på nätet. Jag måste skriva till och uppdatera och det ställer till det.
Jag tittar på bilden på Hamngatan mot norr. Två tvillingtorn sticker upp över horisonten. Missionskyrkan? Nej, det stämmer inte riktigt för tornen stack inte upp så mycket över taket. Och domkyrkan borde väl i så fall ha synts till vänster. Någon som kan klarlägga?
Jomenvisst är det Missionskyrkan. Anders, du skriver att det är en delförstoring, det skulle vara roligt att se hela bilden. Då klarnar det nog!