Jag åkte på skubb på en flakmoppe, ofta till fint folk som man läste om i tidningen och som hade särskild köksingång. Mariasystrarna var trogna kunder, alltid stillsamma och vänliga. Elsa Celsing gick i arbetsrock och doftade färg. Leveranserna till Flickskolan satte ständigt fart på hjärtat: Fru Enochsson, som var hushållslärare, kunde be mig tömma varukorgen inför sittande klass.
Vid återkomster till butiken var det en sport att klara porten utan att bromsa nämnvärt. Gården innanför var trång, det var tur att bromsen ändå fanns.
]]>