Det har dröjt. Men nu är vi på sjön igen, med destination Gotland. Jag gick runt på båten, allt var sig likt. Tryggt och hemvant. Som på Sigmatorget, ungefär. Så stannade jag vid några svartvita inramade bilder. Jag dras till sådana bilder. De visade gamla båtar som trafikerade rutten Nynäshamn – Visby. Jag böjde mig fram och läste namnet på en av båtarna. Hansa, stod det. Hansa. Bilden verkade vara tagen i Visby hamn. Vi vet vad som hände det fartyget. Hansa torpederades under senaste kriget, den 24 november 1944, efter en sovjetisk u-båtsattack. 84 människor omkom.
Jag hade tänkt skriva mer, men batteriet tar slut och uppkopplingen är som en snigel i risgrynsgröt. Ber att få återkomma. Hoppas dock kunna ladda upp en bild från Köpmangatan på femtiotalet. En port in till en gård där Sigma är i dag, Hobbylek till vänster, Lundbergs specerier till höger.
Det år inte Zetterlunds,dom fanns på Stora Torget.Om jag inte helt minns fel så hette leksaksaffären på Köpmangatan Hobbylek,och innehavare var bandyspelaren Lasse Liw`s föräldrar som hade den.Då avser jag 60-talet
Ja, jag borde veta det, så många gånger som Sven Liw rättat mig i den saken. Hobbylek ska det vara och så står det numera i texten. Det var en dockaffär innan Liwarna tog över. Zetterlunds låg mycket riktigt vid torget.
Köpmangatan 12: En monter med leksaksbilar – minns engelsk tillverkning …
Dinky Toys ??
Vad står ovan dörren? (D)ockaffären?
Zetterlunds kan vara rätt (50-tal), vill minnas att dom sen flyttade till torget?!
Ja, glasskåpet ger anledning till följande minnesbild från tidigt femtiotal:
”Gipsfigurerna ser jag framför mig i stort antal, inte i mitt skåp utan i ett glasskåp som hängde utanför dörren till Zetterlunds leksaksaffär vid Stora Torget. Länge ville jag ha den där med cowboyen som red på den stegrande hästen. När jag hade tjatat, bett och tiggt tillräckligt länge blev det som jag ville. Hästen hette Silver, döpt efter färgen på fransarna på sadeln. Min mening var att Silver inte stegrade sig tillräckligt mycket varför jag böjde upp honom mer och mer. Till slut stod han nästan rakt upp från fotplattan. Tyvärr fick det oönskad effekt på Silvers bakben då gipset gick sönder och ramlade av. Hästkraken blev aningen skamfilad eftersom de annars så fina formerna stördes av att bakbenen bestod av naken ståltråd utan gips.”
Undrar om det inte var på den gården som Bröderna Lundqvist startade sin
framgångsrika reparationsverkstad som småningom blev Lundqvists Lås.
Jag minns när jag var med min pappa in där, det var väl under krigstiden på 40 talet kanske. Dom lagade allt från paraplyn och galoscher till lås och cyklar,
inget fick kastas som gick att laga.