Varje år i maj gör det ont. Jag vill stanna tiden. Ljuset måste få vara kvar länge, länge. Det är alltid lika svårt att fånga dagen. Nu är det mörkt utanför, jag hör inte fåglarna. Men de finns där, och i morgon är det ännu ljusare. Och ännu varmare.
Alex begrundar kastet. Utanför är det ljust, ljust.
Jag skrev om de vita ångbåtarna häromveckan. De där båtarna som tuffade mellan Stockholm och Västerås fram till mitten av 1900-talet. Här är en bild som inte rymdes i artikeln i VLT. Ångbåten Aros stävar in mot hamnen, troligen på trettiotalet.
Aros närmar sig Aros.
Kvällen är sen, men jag hinner köra en fin bild på Stora gatan från Stadsarkivet. Jag har inte riktig kläm när bilden är tagen, men det finns det säkert någon som vet. Jag skulle gissa på runt 1960.
Stora gatan innan Punkt byggdes. Foto: Stadsarkivet.
Bilden är nog tagen 1966, för man ser att bortre delen av kvarteret är rivet.
Har läst att hela kvarteret mellan Munkgatan och Stora gatan revs 1966 för att bereda plats för Punkt.
Jag får inte ihop bakgrunden på fotot av Aros. Fyren känns igen men vad är det som sticker upp vid horisonten? Om fotografen står vid magasinet i gamla hamn borde det vara Västra holmen och Hovaren som skall synas.
Fotografen står inne i färjehamnen, eller på piren, och fotograferar mot ostsydost, det är Viksäng och dagens Öster Mälarstrand i bakgrunden.
Den höga skorstenen som syns i bakgrunden är kanske Hamre tegelbruk
En underbar bild av Stora gatans södra sida. För att travestera på dagens bloggtitel; Ljuset, det ljuset- idag når aldrig solens strålar dit.