Om man går upp på Vedbotippen får man ganska hyfsad utsikt över stan. Mälaren syns i söder, Svartådalen mot norr. Håkan Palm gick upp där för några dar sen och tog en bild. Söder om backen är det ogallrad skog, nästan som en urskog. Håkan kom att tänka på min artikel i VLT häromveckan om rivningarna i Västerås centrum. ”En bekant pekade på Vedbotippen en gång och sa: ‘Här ligger Västerås city!’ Kan det stämma?” Ja, varför inte? Nånstans kördes ju alla rivningsmassorna.
I dag skrev jag om Godtemplargården på Västgötegatan, som revs när nya Polishuset byggdes. Här är en äldre bild på huset, dit folk köade för att få höra föreläsningar på tjugotalet och trettiotalet.
Rolf Söderman samlar cykelmärken och bryggerietiketter från Västerås. Han har en fascinerande samling, som det finns anledning att återkomma till. Här ett smakprov på en etikett till en flaska som accepterades även av godtemplarna, om den inte blandades ut med starkare varor.
Kioskletandet fortsätter. En klassisk kiosk låg bakom läroverket. Jag hörde till dom som köpte lösa cigaretter där på tidigt sextiotal, för att smyga upp i gränden på rasten.
Michael Elinder har skickat en fin bild på gamla Konsumhuset, apropå en tidigare bild mot söder, innan Sigmatorget byggdes. Många minns konditoriet i Konsum.
Tre bilder som väcker minnen! Först ”Good Templars” lokal. Min minnesbild av lokalen är annorlunda. En mycket pampigar entre på gaveln! Kan det stämma? Hela min familj var medlemmar i logerna där. Själ blev jag vid 6 års ålder medlem i ungdomslogen nr 9 Ungdomsvännen, i vilken jag under årens lopp hade flera uppdrag, sekreterare och logetemplar= ordförande bl. a. Senare blev jag också medlem i logen för vuxna, logen nr 66 Västerås. I tonåren var jag också medlem i SGU:s folkdanslag, som under året hade flera uppvisningar. Midsommarhelgen var mest intensiv. Men det största minnet har jag, när vi staterade i Rune Lindströms Himlaspelet på Västerås´ Teater.Tyvärr är jag nu en ”förfallen” person!
Kiosken bakom läroverket skrev jag om härom dagen. Jag hade samma ärende som du, men på sent 30- och tidigt 40-tal.
Konsumkonditoriet har jag också kommenterat tidigare. Stamlokus för oss gymnasister. Beställning ofta ett glas mjölk ocxh fem sockerskorpor. Ett år vissa kvällsr i veckan underhöll ett romskt musikkapell
Föreläsningarna har jag också i gott minne. För min del var det sent 30- och tidigt 40-tal För en mycket billig penning fick man sig till livs synnerligen intressant gods. Den föreläsare som etsat sig fast i mit minne var Sten Bergman.
Åh, kiosken vid Rudbeck! Den drevs på tidigt 90-tal av en trevlig värmländska vid namn Kajsa som hade en vacker irländsk setter som hette Sassa. Att promenera Sassa runt Kyrkbacken på håltimmarna brukade kunna rendera en lös Marlboro. Hon sålde till och med lösa reklamtändare med texten ”KAJSA OCH SASSA I KIOSKEN, 021-XXYYZZ”.
Edit: Det var cigaretterna som var lösa, inte tändarna. Det var blå, i alla fall en som jag i tomt tillstånd sparade som minne från min gymnasietid.
Anders
Med anledning av din epostala kontakt med Christer Calderon måste jag få lämna ett minne av gamla Konsumkondis. Mina föräldrar som båda jobbade på Konsum ,tog mig med dit på Luiamorgnarna. Konsumkören sjöng och Christers mamma spelade piano. Christers pappa och mamma jobbade även dom på Konsum.
Många Västeråsare har minnen av onsdagsdanserna på Konsumkonitoriet. Erland Strandbergs trio spelade. Intet öga var torrt då Erland sjöng,- Jag vill dansa med dig ( You belong to my heart, ¡Solamente una vez!)
I pausen kutade hågade gäster ned på gamla Gropen då det enbart serverades kaffe och läsk på Konsumkondis.
Fina minnen du förmedlar! Du kanske t o m har några bilder från Konsums kondis.