Sara ringde från Dar es Salaam. Klockan var tio. De hade promenerat till bagaren, badat i poolen och nu skulle de dra sig tillbaka. Mitt på dan är det alltid över 30 grader och stekande sol, då är man helst inomhus. ”Vi har 2 grader”, sa jag. ”Och i går var det den där dagen som alltid återkommer, med samma uppståndelse: snödroppsdagen!”
Titta, där är dom, snödropparna!
Sara ringde inte bara för att säga hur varmt det var. I poolen hade hon träffat på en kvinna från Uppsala som var i Tanzania på besök. Hon var släkt med Carl Henning, som fick en gata uppkallad efter sig i Västerås. ”Vem var det”, frågade Sara. Carl Henning var järnvägare, men han var mest känd som mångårig ordförande i Tekniska verken. Jag ska snart skriva något om honom, med anledning av att Mälarenergi fyller 150 år. Och Lars Henning, sonsonen, är en av de flitigaste kommentatorerna här på bloggen. ”Världen är liten”, sa jag.
Apropå kommentarer, för en tid sedan påstod en läsare att det fanns två Elbafärjor en tid, Elba 1 och Elba 2. Nä, sa jag, det har jag aldrig hört talas om. Så i går, när jag skannade in några bilder jag fått låna av Christer Arthursson dök Elbatvåan upp. Titta bara. Kille heter Sune och bilden är från juni 1951. Någon som kan berätta mer för mig?
Elba 2, år 1951. Foto: Christer Arthurssons samling.
Christer Arthursson har bilder på Grytabanan och motocrossen på Garp Råby, som jag hoppas återkomma till. Han har också fina bilder på gamla taxibilar. Det låg i släkten. Titta bara på den här magnifika bilden på hans farfar, den stolta droskägaren Arthur Andersson vid taxistationen på Bondtorget 1926. Skylten ”LEDIG” är framlyft, bilen är putsad och blank. Ja, så var det det där med bilar. Jag glömde fråga vad det för bil, men det vet ni förstås.
Droskägare Andersson med sin stolthet på Bondtorget 1926. Foto: Christer Arthurssons samling.
Aron Olnafors är en av dem som efterlyser mer skriverier om stans gamla kiosker. Jag hittade en kiosk i Arthurssons samling: kiosken på Gryta, åt Liljanstorp till, där man kunde köpa pilsner. Bilden ser ut att vara från femtiotalet.
Kiosken på Gryta. Foto: Christer Arthurssons samling.
Jag har tydliga minnen av färjorna Elba 1 och Elba 2 när
dom gick i skytteltrafik till Hästholmarna.
Hälsn. Bengt Lövgren
I ”Västerås stads kommunala historia” står det att ”1937 skaffade sig staden ytterligare en färja för ifrågavarande trafik”. Det måste väl vara Elba 2 som åsyftas. Den inköptes för 10.000 kronor och restaurerades för 25.000 kronor.
Vid grytakiosken har jag varit som barn och köpt glass puck tror jag den hette en fyrkantig glass på pinne med smak av päron och jordgubbssmak. Vi hade sommarstuga i gryta på ängen innan motorkrossbanan. senare byggde pappa en ny sommarstuga vid Apalby.
Roligt att se alla gammla platser fån mim barndomsstad.
Hej Ander – vad hände med kiosken som låg på krönet av Oxbacken, strax nedanför flickskolan? Där kunde man köpa ett-öres kola, Dixi! Och, om man var kompis med farbrorn som stod där inne, några lösa Boy (när man var lite äldre, ca 12!)
Jag skrev om Gröna kiosken för nåt år sen. Med bilder. Har inte artikeln tillgänglig just nu. Finns i vlt:s arkiv.