Den kinesiska dygnsrytmen gjorde att jag satt och skrev före fem, innan solen ens dragit ett lila streck över horisonten. Man måste gå upp tidigt numera för att uppleva mörkret, som Stig Henriksson skrev på Facebook i dag. Innan jag lämnar den här Kinaresan åt minnenas garderob har jag en bild kvar att visa. En långbänk i lamatemplet.
Här hemma smälter snön, men isen ligger ännu tjock. Håkan Palm har varit ute och cyklat och kommit ända till Utter Inn. Det är inte var dag man kan trampa dit.
Anders Berggren har hittat en fint vykort från 1905 på Tradera. Undrar hur det var att gå på restaurangen i hörnhuset rakt fram?
När jag var i Polishuset i går ramlade jag på den här jeppen. Såg ut som ett lejon. Han tittade barskt på mig från väggen utanför samlingssalen där jag visade bilder. Undrar vem konstnären är?
Till slut en fråga. Den här bilden från tjugotalet finns i den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet. Vad är det för hus? Min första tanke var att huset låg på samma plats där läroverkets gymnastiksal skulle byggas 1928, och att det alltså är Skolgatan framför och Kyrkbacken bakom. Men rev man verkligen ett sådant hus? Och vad var det där, i så fall? Eller är jag fel ute?
Jodå, det måste vara läroverkets gamla gymnastiksal som enligt Sven Drakenberg i ”Västerås genom tiderna V:2″ låg på samma plats som den nya.
På såväl 1902-års som 1915-års stadskartor finns det gamla gymnastikhuset inritat på platsen för det nuvarande. Nuvarande Lykttändargränd hette Gymnastikgränd mellan 1876 och 1960.