På lördag kommer våren. Det har jag bestämt. Och snart är det dags att ta fram cykeln igen, jag lovar. Mer än fyra månaders vinter kan vi inte ha. Läser på stadens hemsida att gång- och cykelvägen från Björnöbron via Hässlö gård ska förlängas från Trådarön fram till Gäddeholm, med två nya fågeltorn efter vägen. Jättebra idé! Och det behövdes varken konsulter eller projektgrupper för att komma fram till det.
Cykelvägen fram till Trådarön.
Ingegerd och Kurt Burman har skickat en bild från Arjeplog, där de bor, för att visa att vintern inte är slut däruppe. ”Visst är det vackert i Arjeplog”, skriver dom. Ja, OK, vintern kan vara fantastisk, i lagom doser. Men håll med om bilden är magnifik.
Norrsken i Arjeplog. Foto: The Burman Family.
Jag har visat Sturegatan från lika olika håll. Här kommer en variant till. Sturegatan mot norr. Med Baptistkyrkan till höger och Axéns klassiska livsmedelsbutik till vänster, en butik som drevs av Håkan Wåhlstedts pappa under många år. Lastbilen längst bort kör på Domkyrkoesplanaden.
Sturegatan 1956 eller 1957. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.
Deckarförfattaren Aron Olnafors, som befinner sig i en regelbundet återkommande skrivkris, har städat skrivbordet och hittat några busspoletter som tillhörde Västerås Omnibus AB. Han har ett svagt minne av att poletterna även gick att använda på Elbafärjan. Gäller poletterna fortfarande, frågar Aron. Han skämtar förstås. Men när slutade de att användas? Jag vet inte, men jag kan visa en bild på en gammal buss från Omnibus AB i korsningen Stora gatan och Kopparbergsvägen. Tid oklar, troligen andra halvan av trettiotalet.
Buss och lastbil. Foto: David Eriksson.
Härlig bild med Björkstedts Färghandel. Hans och Lissy Björkstedt drev den fram till rivningen av detta vackra hus. Hans skötte färgavdelningen i gråbrun rock och Lissy hade hand om parfymavdelningen i vit rock. Därefter drev de butiken vidare lite längre upp på Stora gatan fram till när?? En som naturligtvis vet är Lissy själv.
Vad hette kondiset på andra sidan Stora gatan?
Konditori City låg ju där, några meter längre upp efte Stora gatan kanske. Litet osäker.
Angående David Erikssons bild på korsningen Stora gatan – Kopparbergsvägen:
David Eriksson verkade gilla denna korsning. Han har gett ut minst två vykort med detta motiv, nr 166 taget 1936 och nr 262 taget 1945.
Denna bild är tagen ungefär mittemellan, ja faktiskt flera år före 1945, eftersom ett nytt hus då finns på högersidan bortom hotellet.
Trafikdelaren, som ser ny ut, kom 1937.
Trafikdagar – hade man verkligen det under kriget?
Lastbilen har inget gengasaggregat.
Alltså är bilden troligen tagen 1937 – 1939, men det är ju precis i andra halvan av trettiotalet som du så träffsäkert säger.
Konditori City låg väl runt hörnet på Kopparbergsvägen mitt emot ASEAs glashus. Jag är också lite osåker.
Kul bild från korsningen Stora Gatan- Kopparbergsvägen. I hotellet till höger var, vill jag minnas, amerikanska flygare inkvarterade i väntan på att få återvända till USA. De hade deltagit i bombraider mot Tyskland och av olika anledningar nödlandat i södra Sverige. De plan som var flygdugliga flögs sedan upp till F! Hesslö och besättningarna bodde på det hotellet. Jag gick på gymnasiet då och vi gjorde oss ärende dit för att ”rådbråka” vår engelska, men ändå mer hoppas på att få ett par cigaretter av piloterna. Tyvärr tjuvrökte man på den tiden.
Hej Aron (som om jag minns rätt gick i brorsans klass och vars storasyster gick i min). Med största intresse tar jag del av Anderslif utomordentliga och alltid så högintressanta blogg och jag kan ju inte avhålla mig från en och annan kommentar.
Mor Lissy, som omnämns, mår förträffligt och har trots snart 85 år ett minne som gör mig avundsjuk och hon låter hälsa att Hans något motvilligt tog över färghandeln vid faderns död 1942 och att den las ned först när Hans blev sjuk 1983.
Ovanpå färghandeln låg hotell Fenix där helt riktigt amerikanska flygare inkvarterades mot slutet av kriget. En vännina umgicks för övrigt med en av dessa flygare. Hotellets entré låg i en gång mot Stora gatan och i gången låg också entrédörren till Larssons café som alltså gränsade till Björkstedts färghandel.
På andra sidan i hörnet Stora gatan Kopparbergsvägen (kallades för övrigt City-hörnan) låg City konditori ett populärt tillhåll för kaffesugna Aseater. Färghandelns andra vinkel låg längs med Kopparbergsvägen och gränsande till en godisaffär (som hon märkligt nog tappat namnet på men godiset kommer hon väl ihåg).
I grannskapet fanns ännu ett kaffé, konditori Excelsior, beläget i samma hus som KFUM längre bort på Kopparbergsvägen. Kaffékulturen frodades tydligen.
Hej Claes!
Det är så sant. Där låg en godisaffär. Men hade inte ni en filialbutik borta vid Folkets Hus också?
Polletterna fanns ännu på 70-talet. Jag minns att chauffören inte växlade större sedlar, så om man bara hade en sedel köpte man tio polletter.
Exakt när polletterna togs bort vet jag inte, och framförallt förstår jag inte varför polletterna avskaffades i Västerås och i Moskvas metro: de är bekväma för både resande och personal. Nu måste jag bli hämtad när jag kommer till stan, då man inte får betala på bussen, och sms-biljett väl inte fungerar med utländsk telefon. Med polletter hade problemen aldrig ens uppstått.