Pratade om gamla Västerås för de boende på Flodinsgården på Blåsbo. En timme gick fort. Många ville prata efteråt. Jag fick veta nya saker. ”Jag kände din mormor, visste du att hon lärde sig en dikt varje dag?”.
Jag lade till några bilder och berättade om grosshandlaren Per-Olof Flodin som ägde marken på Blåsbo och som lät bygga sin en sommarpaviljong där Flodinsgården ligger i dag. Så här var utsikten in mot stan från Flodins sommarställe 1870.
S:ta Ursulas väg går väl längs stengärdsgården i dag. Jag försökte ställa mig på ungefär samma plats, i den nedgående eftermiddagssolen. Då såg det ut så här.
Den riktiga Flodinsgården låg förstås nere i stan på 1800-talet. Flodins hus låg på Smedjegatan, intill Stora torget. Det stod nog kvar långt in på 1950-talet. I nedervången låg Edlings specerier.
Sedan var det förstås bandy. Fjärde machten från slutet av elitserien. VSK ”måste” vinna mot Broberg, och gjorde det också, efter en riktigt bra match. Bra offensiv i början, ihåligt i vänsterförsvaret, 3-0 blev 3-2 före paus. Tätare bakåt i andra, två förlösande mål framåt, 5-2. Jonas Nilsson tremålsskytt. Ny ”måstematch” på söndag, mot Sirius i Uppsala. Det drar ihop sig.
Kul med ‘före- och efter-’ bilderna från Blåsbo. Sånt gillar jag! Du lyckades få exakt rätt vinkel mot kyrkan.
Intressant att konstatera att allt i detta område hände de 50 åren mellan 1870 till 1920. Sedan har tiden stått stilla i 90 år.
Härligt med en Blåsobild. Nästan så att man längtar hem lite. )
//Sandra Lif
Ja, Blåsbo har en speciell atmosfär. Upplevde den i går när jag tog en promenad bland de gamla villorna däruppe.