Skrev om Falkenbergska kvarnen i Frågor om förr i dag. Kvarnen ägdes av den grevliga släkten Falkenberg. Grevarna bodde aldrig här i stan, utan skötte kvarnen med arrendatorer. Kvarnen stängdes 1968 och såldes 1984 till Springfeldts reklambyrå. Jag har fått kommentarer till artikeln. Tomas Salzmann skriver: ”Vid denna tid jobbade jag och var delägare på reklmabyrån. Jag och en kollega cyklade på Skultunavägen mellan Önsta/Åshagen och Storagatan 53 där byrån då var belägen. Föteretaget växte och vi behövde nya lokaler. När vi cyklade förbi kvarnen tyckte kollegan att vi skulle köpa den. Jag nappade på förslaget och tog kontakt den dåvarande fastighetschefen Asker. Han tyckte förslaget var tokigt men varför inte, sa han. Vi fick köpa kvarnen. Av den gamla kvarnen kunde bara räddas den del av byggnaden som står mot Skultunavägen – delen mot ån var genomrutten och behövde rivas men bygdes upp med identisk extriör som originalet.”
Falkenbergska kvarnen, januari 2011.
Strax söder om kvarnen ligger den rödtimrade Kvarngården, byggd vid mitten av 1800-talet som bostad åt den arrenderande kvarnmästaren. En av arrendatorerna var konstnären Axel Wallerts far Frans August Pettersson 1845-1933, som Kristina Kolmodin Fransson skriver om i en kommentar på den här bloggen den 16 januari. En annan arrendator var bandystjärnan Pontus Widéns pappa. Och när kommunen tog över kvarnen och kvarngården bodde flera kommunala höjdare där, bland dem fastighetschefen Gunnar Asker och kulturchefen Kjell Olsson. Sedan början av nittiotalet är Kvarngården privatägd och bebos av Philip Philipson, en gång chef på Springfeldts, numera hotellägare i Sydfrankrike, med mera.
Kvarngården.
En dag ska jag börja en rejäl genomgång av den bildskatt som finns i Stadsarkivet och som består av de så kallade rivningsbilder som stadsbyggnadskontoret tog på femtiotalet och sextiotalet för att dokumentera det Västerås som försvann. Här är ännu ett par exempel.
Föreningsgatan. Foto: Stadsarkivet.
Innergård i kvarteret där Sigma byggdes. Foto: Stadsarkivet.
Konsumaffären på Föreningsgatan minns jag väl. Där handlade min kusins föräldrar sina förnödenheter på 40- och 50-talet. Kusinen hette och heter Peter Berggren och familjen bodde på Langenbergsgatan 6A, det är gatan som går ner till höger på bilden. Vi uppfostrades som bröder och jag, som var ett år yngre, fick börja ett år för tidigt för att få gå i samma förstaklass som Peter, på Whasserska skolan, nere vid Svartån. Fröken hette Karin Sjögren och det har du ju skrivit om tidigare på bloggen. Jag minns att jag som sexåring ensam fick gå från Kyrkbacken, där vi bodde, till Peter med den enda minnesinformationen: Dom bor på 6A, du är sex år och heter Anders. Jag traskade iväg och fram kom jag. Någon som skickar ut en sexåring på det viset i dag? Peter bor i dag i Chicago, är TV-producent och hade för bara några veckor sedan ett uppmärksammat dokumentärprogram i SVT om den karismatiske maestron Sergiu Celibidache. Han gjorde ju också ett antal konserter i Västerås med Radioorkestern, i den tidens konsertsal, i Carlforsska skolan. Celibidache ansåg att akustiken där var fenomenal!
Hej!
Jag vill veta mer om Falkenbergska kvarnens historia från 1800-talets slut och fram till dess att den stängdes (1968). Eventuellt även information om tiden efter 1968. Betade man utsäde i kvarnen?
M v h
CJ Carlbom
Jag kan bara hänvisa till den artikel om kvarnen som jag skrev i serien Frågor om förr i VLT måndagen den 24 januari 2011. Tidningen finns förhoppningsvis att få tag på i VLT-receptionen.
OK! Då ska jag försöka få tag på ett ex av tidningen. Tack för din hjälp!
M v h
CJ